Kramgoda Vincent!

Lördagen började med att jag åkte ner till Bro och gratulerade Anita på 60-årsdagen i efterskott. Hade bland annat med mig ett fång gladiolus. Skulle vilja ha sådana blommor själv!

Efter några timmar åkte jag vidare hem till syster yster. Mötte henne i dörren (hon skulle till bussen) och spenderade några timmar hos henne med min mamma, som passade syrrans son Vincent. Han är så himla go´! Kramas och pussas, busar, skrattar och leker hela tiden. Men kan också sitta i knät och ta det lugnt. Det var ju länge sedan mina egna var så små, så man har glömt vilka energiknippen de är...

Efter sex sagor var jag tvungen att kasta in handduken och låta mamma ta över medan jag for till Hötorget för att se bio. Slog till med GI Joe. Action i hela två timmar, men jag satt ändå och gäspade och tittade på klockan. Jag blir så irriterad över att hjältarna kommer in i fiendeläger med ny, ännu inte uppfunnen teknik (typ) och ändå vet precis vilka knappar de ska trycka på. Annars var väl filmen bra, jag var nog bara inte på rätt humör.

Bättre humör blev jag såklart på efter filmen, när jag åkte till Bens jobb. Han slutade precis och vi gick till en krog på Gamla Sta'n, där tjejer, som inte var födda på Gyllene Tiders tid, vrålade ikapp med Sommartider eller vad det nu var. Vi blev inte så långvariga utan åkte hem till honom i stället. Precis innan jag skulle gå och lägga mig, så kändes det som att hjärnan i skallen expanderade likt en tampong i vatten... Aj, aj, dubbla treo och dubbla alvedon!

Idag åkte vi till Bens kompis Hassan och hans särbo Eva-Britt och hjälpte dem med att flytta lite möbler. Det underlättade att vi hade två bilar! Det var trevligt att träffa dem och det gör jag säkert snart igen. Efter att ha droppat av Ben-san på restaurangen slirade jag iväg med forden i 140 knyck till Uppsala. Usch, att jag aldrig kan hålla hastigheten! Idag var jag dessutom extratrött (pga huvudvärken?), så jag råkade köra i 150 ibland. Tur inte polisen spanade in mig! Det skulle bli jäkligt jobbigt att gå med hundarna till Vattholma varje morgon... =)

Nu har jag slarvat bort alldeles för många timmar denna helg, så det blir till att roa mig med elev-uppsatser (diagnoser) resten av kvällen. Hoppas de inte skrivit sju mil var...

Jag pumpar eleverna fulla med...

Trots att terminen ännu är ung, så märks stressen redan av. I morse kopierade jag häften, som eleverna skulle ha på förmiddagen, men det tar ju en sådan tid (säkert en hel kvart!), så jag fick lämna kopieringsapparaten innan den var färdig. Mellan lektionerna tänker man "nu har jag fyra hela minuter kvar tills nästa lektion. Hinner jag till depån och plocka fram några böcker till lektionen?". Nä, klart man inte hinner, så varför tänker man ens tanken? Fast för ett par år sedan svarade jag glatt "ja" på sådana frågor, vilket resulterade i en del sena ankomster för min del...

En bra sak denna termin är dock att jag verkligen känner att eleverna blir fullproppade med kunskap efter varje lektion. Man kan rikitgt se hur deras huvudmått ökar under lektionens gång! Kanske ska provmäta någon gång...

Slutade rätt tidigt idag, vilket var skönt. Är rätt trött och sliten, känns det som. Andreas var hemma hos mig med hundarna och jag hämtade hit Johan också, som har 39 graders feber. Men han är rätt pigg ändå, trots influensan. Svininfluensan? Who cares. Det är ju samma symptom som vid andra influensor och så länge de inte mår sämre än man brukar göra vid sådana här tillfällen, så finns det ingen anledning till oro. Så länge det inte börjar växa ut trynen på dem...

Hinner inte med allt jag vill. Har ännu inte tagit kontakt med en körskola angående övningskörning med mc. Flyttfirman som skulle köra hem ett piano till mig har inte hört av sig och jag har inte hunnit ringa dem. Blodprovslabbet stänger strax efter att jag slutat varje dag, så jag får väl stressa ner en lunch och lämna blodprov. Alltid mycket att göra! Har i varje fall betalat räkningarna denna gång. Blev rätt mycket - 17.000:- plus några tusen för lånen. Hm, där rök hela lönen och mer därtill... Blir väl blodpudding i en månad nu. Det skulle bli väldigt billigt, eftersom jag inte ens äter blodpudding...

En kollega hade en jobbig dag igår. När han skulle åka från jobbet mitt på dagen, så hade det läckt en massa bensin från hans gamla bil. Brandkåren tillkallades för sanering och kollegan, ja han startade bilen och körde hem till brandmännens stora irritation och förvåning. Det är ju inte precis säkert att köra med en bensinindränkt bil...

Saknar Bens kramar! Ska ner till Stockholm i morgon och får väl stjäla massor med kramar då! Ska slå ihjäl några timmar på kvällen bara, så jag får väl kolla om det finns någon som är villig att offra en lördagskväll för min skull... Barnen blir ensamma hemma ett antal timmar, men är man 18 och 13 år, så tycker man bara det är skönt när morsan försvinner ibland...

Ny medicin - sista hoppet?

Efter att ha tillbringat åtskilliga timmar ute på nätet med att söka fakta kring mina symptom, såsom extrem trötthet, hade jag kommit fram till att sköldkörtelrubbning låter som det troligaste alternativet i nuläget. Visserligen har ett sådant blodprov tagits och varit negativt, men källor antydde att många får negativt på det testet ändå, trots att de har för låg/hög ämnesomsättning. Så jag var laddad till tänderna när jag åkte till doktorn idag. Remiss till smärtkliniken ville han inte skriva, trots att min samtalssköterska rekommenderade det (för migränen) och till sömnkliniken var det onödigt, för där utreder de bara de som har svårt att sova (och för mig är det ju tvärtom). Och att ta en biopsi av sköldkörteln skulle inte gå, för på sjukhuset gör de inte det om blodprovet visat på normala värden. AAAAAArgggghhhhhh! Men jag ville inte ge mig och till slut skrev läkaren ut medicinen mot låg ämnesomsättning, eftersom den är helt ofarlig att ta. Om det skulle ge effekt så är det fantastiskt, om inte så.... Tja, det känns som att det är sista chansen. Jag kan inte begripa vad det annars skulle kunna vara... Orkar inte tillbringa hundra år framför datorn igen.

Har annars haft en fullspäckad dag i skolan igen, såsom varje torsdag. Lektioner i ett och ingen möjlighet till lunch förrän 13.20. Jippie... Men så länge eleverna är lugna, snälla, trevliga och lär sig mycket så klagar jag inte! :-)

Låg efter en del med städningen här hemma, har helt enkelt inte hunnit eller haft orken. Men efter jobbet idag diskade jag, tvättade, vattnade mm, så nu känns det rätt bra igen. Ridning i kväll också, på mysiga Goliath om allt går enligt planerna, så det känns roligt!

Båda sönerna ligger nerbäddade hos Jörgen. Eller ja, de sitter framför datorn, men är sjuka och hemma från skolan. Svininfluensan, gissade Andreas, vanlig influensa kontrade jag. Båda har feber och halsont och får stanna hemma i morgon också. De klagar inte precis... Andreas får se till hundarna i morgon medan jag är på jobbet, så han kommer att sova hos mig i natt. Och smitta ner mig, kanske... =)

Annars har jag ledsnat på stressen och betalar 750:- mer i månaden för att få ha hundarna heltid på dagis. Det blir så stressigt både för mig och båda barnen annars. Plus att hundarna är gladare av att få busa mera med kompisarna.

Denna stress gör mig tokig! Är så less på att alltid räkna minuter, att ha dåligt samvete för allt man inte hinner med. Nä, jag tror jag flyttar till Afrika med Ben och stratar en strutsfarm! Då skulle jag garanterat bli mindre stressad och dessutom slippa äta fisk (som de nästan bara har där nere). Jag har i varje fall börjat med första kapitlet i franskboken. "Je m'appelle Jeanette. Tu t'appelles comment? C'est qui? Un, deux, trois..." Riktigt avancerat! ;-) Lite kul är det faktiskt att lära sig något nytt. Förutom franska vill jag gå några kurser (blomsterbindning, glasfusing och keramik) och skulle gärna prova att snickra ihop mina egna halsband. Men när ska jag hinna med det? Tyvärr får ju de roliga grejorna stryka på foten när man är stressad. Dumt, för det är de som gör att man får mer energi!!

Näpp, plikten kallar. Tvätten vill hängas och golvet har ledsnat på dammråttorna. Tjingeling så länge!

5-månaders-"bebis" på 39 ki

Dagen segade på som vanligt när jag är ensam hemma. Johan sov visserligen över hos mig (för första gången sedan jag flyttade hit för 6 veckor sedan!), men drog på dagen. Hur kul är det att vara hos morsan när datorn är hos pappa?

15.30 ringde Ben. Han satt på Uppsalatåget med sina barn! Jag skyndade iväg och mötte upp dem. Det var första gången jag såg hans barn (11, 5 och 3 år) och det var roligt att få träffa dem. Vi åkte och spelade minigolf, vilket roade barnen mycket och fortsatte sedan till restaurang Java, där de valde buffé. Under middagen fick 5-åringen tala med sin mamma på telefon och berättade att de var i Uppsala och tillade mycket tyst, nästan hopkrupen under bordet "med pappas nya flickvän". Det lät så roligt att jag höll på att brista ut i gapskratt. Så gulligt! Efter det skjutsade jag dem till tåget och vinkade av dem. Ben skojade när barnen klivit upp på tåget att han skulle stanna kvar i Uppsala, vilket gjorde dem skraja... Jag hoppas och tror att de också tyckte det var trevligt att komma hit! Nästa gång kan de få träffa mina hundar kanske. De var nyfikna på dem och även på att jag besöker häktet i stan. De ville följa med dit och titta på bovarna... =)

I morgon är det möte på Röda Korset och jag ska dit för första gången på väldigt länge. Ska boka upp ett par besök på häktet. Känns bra att komma in i den vanliga trallen igen. Har inte haft UNT mer än ett par dagar, så jag har inte koll på vilka skurkar som sitter inlåsta... Men, men, det lär jag ju märka.

Har nog glömt skriva att jag vägde båda hundarna hos veterinären i fredags. Embla väger 58 kg och Amber 39. När Embla var jämngammal med Amber nu, så vägde hon 35, så Amber är lite större. Hon är dessutom c:a 5 cm högre. Amber är 73,5 nu. Typ. Det är jäkligt svårt att mäta en hund som inte vill stå stilla! Och mutar man med en skinkbit, så sätter hon sig gärna ner för att få godbiten, för så har hon ju blivit lärd... Embla ska vara 82 cm i mankhöjd, så Amber är bara en knapp dm kortare och är ändå bara 5 månader.


Hemma i dag

Igår hade jag en lång dag, med massor av lektioner (värkte i halsen efter ett tag eftersom man är ovan att prata högt i torr luft), skolfotografering (Är du nöjd med bilden? -Nä, men du gör väl inga skönhetsoperationer?) och efterarbete till 16.15. Amber hade ett sår i ansiktet efter att Embla surnat till på dagis, men hon var lika glad för det. Fick med mig ett antal "hamburgare" med rått kött till hundarna, som har en släng av anorexi (framför allt Embla).

På kvällen plockade Ewa upp mig och så puttrade vi iväg till stallet. Aaahhhh, den ljuvliga doften av hästskit igen! Jag fick Goliath, så det kändes lyckat. Han var visserligen seg i skritten men pinnade på desto mer i de övriga gångarterna. Fick kramp i handen av att hålla emot med tyglarna efter ett tag!

På kvällen hittade jag Embla i min nya säng. "Bort med dig!" sade jag barskt och försökte knuffa ner henne från sängen. Icke, sa Nicke. Då mindes jag förra gången hon hoppade upp i min säng och då hade hon ont pga en inflammation, så nu blev jag orolig. Klappade ömt henne och lät henne sova bredvid mig hela natten, men kunde såklart inte slappna av.

Som ett brev på posten, så bankade huvudvärken på när jag vaknade på morgonkvisten. Ringde jobbet och sjukskrev mig. Halsen sved också och för att vara på den säkra sidan, så stannade jag hemma. Sov vidare till 11 innan jag gick upp och försökte locka Embla till frukost. Inte förrän jag malde ner en "hamburgare" i hennes torrfoder kom hon upp efter en drygt 12-timmarsvila... På eftermiddagen ringde jag veterinären och fick komma dit lite senare. Blodprov togs, men utan att visa på någon infektion, så förhoppningsvis är det bara lite omställningsproblem och kanske sviterna av skendräktigheten som satt sina spår.

Själv är jag seg som vanligt och skulle kunna sova fyrtiotolv timmar till. Måste slå näven i bordet hos doktorn nästa vecka och kräva en mer gedigen undersökning av sköldkörteln. Har rätt mycket nästa vecka också med Röda-Kors-möte, bilreparation, läkarbesök x2 och så vidare. Plus allt jobb såklart!

Bredbandet jävlas med mig, så jag har lånat ett mobilt just nu. Alltid är det en massa nya saker som tillkommer och måste fixas till (förutom att ringa Telia om bredband och anmälan om överflyttning, som de skulle ha skickat ut för länge sedan, så måste ju bilen felsökas och eventuellt repareras). Därtill ska jag leta efter intensivkurser för mc, köpa all utrustning, skriva månadsbrev till Hundar utan Hem, fixa med renoveringen av förrådet och.... Ja, listan kan göras hur lång som helst. 24 timmar per dygn räcker inte!

Fast det finns saker som gör en glad och ger en energi. Som att lyssna på hög musik. Eller tänka på Ben... =) Och gör man båda sakerna samtidigt, så blir det en rejäl adrenalinkick! *skratt*


Dagens andra inlägg pga obekväm konfrontation

Oj, oj, oj, vilken dag det blev idag! Morgonen började ju fint med att teknikern från Comhem fixade till Bens tv-kanaler. Men efter att Ben kommit hem, så ringde hans fd och var upprörd. Det slutade med att han berättade att han har en ny kvinna i sitt liv. En stund senare går vi ut för att shoppa i Globen. Då kommer hans ex med yngsta dottern och är ju inte så glad över att se mig (hon har hoppats på att återförenas med Ben)... Det slutar med att Ben går iväg med mig medan hans upprörda ex får åka hem till sig... Det lär bli några kämpiga veckor framöver för Ben.

Rundan i Globen gjorde att jag har en ny "ögonbrynsrakare", så nu ska det bli ordning och reda på buskarna igen! ;-)

Väl hemma igen kommer nästa mindre roliga samtal. Andreas var hemma hos Jörgen, där hundarna var, och Amber har gjort konfetti av hur många saker som helst: stearinljus, ett flertal pennor, en tändare, en nyinköpt bok, en karta, två filter till akvariet, akvariehåven osv osv. Det är helt obegripligt att den fröken tuggar sönder så mycket! Embla tuggade verkligen inte sönder någonting alls under hela sin valptid, så de är som natt och dag. PUH! Jag hoppas hon snart lägger av med den olaten!!

Som grädde på moset, så trasslar bilen igen. Denna gång skrapar det när man vrider på ratten, ungefär som om hjulet ligger emot. Fast efter att jag hämtat upp hundarna hos Jörgen, så hällde han i lite olja (styrservon?) och det är klart bättre. Måste dock till en verkstad och reparera läckan, så det rinner iväg ännu mer pengar...

Hoppas i varje fall kvällen kan innehålla något roligt, nu när det varit så mycket skit idag!

Gäääääääääsp!

Tisdagen blev hektisk. Först hade jag arbetsdag med eleverna. Det kändes verkligen när man hade 30 stycken i klassrummet! Luften tog slut med en gång. Det fungerar ju hyfsat på sommaren, men på vintern ställer man inte gärna upp fönstret, framför allt inte när vissa elever måste sitta två centimeter ifrån det...

På eftermiddagen åkte jag till Himmelska Hundar (hundcaféet i Stockholm) och hade möte med The Palace (Hundar utan Hem). Tyvärr blev jag en halvtimme sen pga köer, och tyvärr var vi inte många. Det var bara Carina, Clas och E-type som var där. Och en nyligen räddad greyhound! Mötet kändes dock bra och vi vädrade en hel del tankar kring projektet. E-type har lyckats få ett företag att sponsra med 40000:-, så det känns ju altid bra!

Efter mötet väntade jag på att Ben skulle komma hem, men det skulle dröja två timmar. Så jag åkte till Hötorget och gick på bio - Drag med to hell, en skräckis. Jag hade ingen aning om vad filmerna handlade om när jag stod i kön, och de flesta filmerna skulle börja 10 minuter senare, så det var inte läge att gå och ta reda på det. Så jag frågade bara kassörskan vad filmen var för genre och nappade när det var en skräckis. Den var OK. Jag blir inte lätt skrämd och oftast genomskådar man när en skrämseleffekt är på gång.

Direkt efter traskade jag över till Donken för en nattburgare (hade blivit hungrig pga tidig middag) och just då ringde Ben och sade att han var på väg hem. Så det var perfekt timing! Satte mig i bilen och åkte i rätt väderstreck och kom ganska enkelt rätt. Stockholm är inte en så tokig trafikstad när allt kommer till kritan! ;-) Fast Nybroviken är krånglig och borde göras enklare, kära mor (ifall du läser detta)...

I morse gick vi upp tidigt. Ben skulle till äldsta dotterns första skoldag och jag inväntade Comhem-teknikern. Ben har inte kunnat se några kanaler alls på ett bra tag nu, så jag var redo att hålla kvar teknikern tills allt fungerade perfekt. Och efter en stund i källaren, så hade teknikern löst problemet!

Annars blir det en lugn dag idag. Åker hem på eftermiddagen och lägger mig nog rätt tidigt. Har en lång dag framför mig i morgon med många lektioner och korta raster. Lunch har jag inte förrän 13.20 (40 minuter), så vi får se hur huvudet kommer att klara torsdagarna framöver. Ridningen börjar i morgon kväll också. Spännande! Snacka om träningsvärk på fredag! =) 

Enkelt sätt att spara pengar!

Bärbar dator på jobbet. Så smidigt... Eller? Skulle anteckna vid dagens arbetslagsmöte och alltid när jag skriver på den bärbara, så får den ibland för sig att hoppa upp några rader och fortsätta skriva mitt i texten där. AAAAARRRGGGGGH! Höll på att få spel och strypa datorn ett par gånger. Tung som bly är den också. Jag kommer att bli stark denna termin! ;-)

Vi planerade de första två dagarna. Det kan ju inte bara vara kul och lära-känna-varandra-övningar, så vi slängde in en mattediagnos allra första skoldagen också. Surprise! Sedan rivstartar vi på torsdag och fredag med diagnoser även i svenska och engelska för alla klasser. PUH! Det blir till att sitta och rätta mest hela helgen. Nåväl, vad är väl en... svängom på Flustret när man kan sitta hemma med 140 härliga diagnoser...?

Idag var Embla en surpuppa på dagis. Två gånger flög hon på en box-kompis, som snabbt ville till dörren för att se vem som plingade på. Men nu är det så att Embla har patent på att titta först, så den lilla rackaren fick sig en avhyvling eller två. Jag ser samma tendenser när jag kommer till dagis. Om Embla kommer ut med en annan hund, så visar hon var skåpet ska stå och vem som ska få hälsa först. Olater! Jag får nog skicka damen till en uppfostringsanstalt!

Fick info angående sophämtning och vatten till mitt hus. Vi är fyra grannar som gått ihop om ett stort sopkärl (i stället för fyra små) och det gör att jag bara betalar 500:- per år för sophämtningen i stället för 1300:-. Mindre än hälften, alltså! Jag har inget emot att gå 5 meter extra för att spara in 800 kronor om året. Smart tips till er andra där ute!

Middag ensam igen. Svinhungrig efter en nutrilette och vattenmelon till lunch, så det blev Donken igen. Fast med juice och morötter. Känner mig halvnyttig då i varje fall... Knäckebröd till kvällsmacka. Mm, jag ska nog visa att jag kan göra mig av med de där tre miljarderna kalorierna från burgaren!! Ben, rädda mig och kom hit och laga god mat! ;-)

Med Ben på byn

Ben kom över till mig i fredags. På kvällen gick vi på den grekiska restaurangen som finns runt knuten. Väldigt fina lokaler och god mat. Personalen är supertrevlig också och ägaren pratade länge med oss. Ben är ju så social och älskar att prata med alla. =)

Igår åkte vi till stan och träffade Bens kompis Patrick och hans fru. Det blev mest franska (Patricks fru kan ej svenska och han själv är fransman), men Ben översatte allt till mig, gentleman som han är... =)  Sedan åkte Ben till Stockholm igen för  att jobba. Trist...

Ben diskar
Jag och Ben

Första arbetsveckan har satt sina spår och jag däckade vid 17- eller 18-tiden på lördagen och väcktes av valpen vid 2.30... Sov vidare till 10. Nu jäklar bör jag vara utvilad när eleverna kommer! Har grovplanerat lektioner fram till ungefär vecka 42 i alla mina ämnen, så nu känner jag mig ganska redo att starta. Måste bosätta mig vid kopieringsmaskinen några timmar bara (material nuförtiden baseras på att man kopierar en massa övningar etc till eleverna - puh!). Blir säkert populärt bland mina kollegor, som också vill kopiera...

Amber blev väldigt orolig idag de 5-10 minuter hon var ensam hemma medan jag körde Embla till gamla huset. Hon hade gått bärsärkagång och krafsat på dörren, så det har blivit rivmärken och var alldeles andfådd. Stod och ylade när jag kom, men det vet jag inte om hon gjort hela tiden, hon hör ju nämligen när jag kommer pga den höga musiken och kanske satte igång då. Får jag hoppas, för grannarnas skull...

Har ringt Magnus också och bett om hjälp med att köpa motorcykel och han lovade ställa upp. Själv kan jag ju nada och ingenting, så man kan ju köpa något riktigt dumt om man är själv. Vi får se är vi båda har tid. Ska bli superkul!!!

Skval utanför, skval inne i bilen

Efter några tuffa timmars möten fram till 14-tiden (bortsett från en timmes lunch), så tog jag itu med att kopiera upp engelskpärmar, bära skolböcker till klassrummen, ställa i ordning på min nya arbetsplats osv. Det blir nog jättebra när det är färdigt. Bara att slippa de hemska orangea väggarna är underbart! Fick också kvittera ut en ny bärbar dator! Tänk att vi kommunala slavar unnats en sådan ynnest...

Gled hem via omvägen förbi Donken, eftersom jag var hungrig som en varg. Köpte hem till Andreas och Maria också, så jag slapp laga middag idag. Skönt (men dyrt!). Fast det visade sig vara tur att jag åt ovanligt tidigt, för 17.50 ringde Marianne. KRIS! Hon hittade inte sina bilnycklar och skulle vara på Arlanda 18.00 för att hämta ut hundar. Så jag fick tokköra dit och kom fram 18.30. Blåste på i alldeles för snabb fart tills den fasliga störtskuren kom och fixade vattenplaning även på den plattaste motorvägen, så man fick köra i fjuttiga 70... Nåväl, efter den omständliga proceduren med säkerhetskontrollen två gånger (varav en då de också skulle genomsöka bilen) och turen till tullen med hundpassen, så fick jourhemmen sina hundar. Två stycken körde jag dessutom till Marianne i Knutby. Eftersom jag inte hade koppel med, så släppte jag aldrig ut dem, utan lastade in dem direkt i bilen, så de fick vänta ytterligare en halvtimme innan de kom ut. Missnöjet visades ganska snart genom att jag hörde hur det skvalade i ena buren...

Nu sitter jag och varvar ner framför datorn och hoppas på att Ben kan komma över i morgon. Kanske kan vi gå på bio på kvällen i så fall? Nåväl, jag ska i varje fall upp tidigt för att åka till jobbet och åka på massage klockan 13, men sedan, om jag har tur, så dyker Ben upp! *Hoppas!*

Klädvånda

Andreas sov hos mig i natt igen. Han kom väl inslirandes vid 4-tiden trodde han. Hade tydligen åkt in till stan och gått på pub, skurit fingret rejält på en ölflaska och blodat ner kläderna. Suck, pojkar... =) Tvingade i varje fall upp honom vid tvåtiden och beordrade honom att gräva upp vinbärsbuskarna. Han pallade fem minuter... Dessutom tror han benhårt på son teori att ju fler öl han dricker, desto mindre bakis bli han. Suck, pojkar igen... =)

Själv våndas jag över att jobbet börjar i morgon. Fotografering första dagen, vad ska man ha på sig? Något som gör att man ser smal, ung och fräsch ut. Mission impossible, alltså... Alla kommer vara brunbrända och fina och jag ser ut som ett lik efter att ha plockat upp flyttkartonger och renoverat, allt inomhus. För att inte tala om hur man kommer se ut bara av att behöva kliva upp 5 timmar tidigare än man är van vid. Kanske är bäst att inte gå och lägga sig alls i natt? Jag kommer i varje fall behöva gräva fram det rejäla spacklet till ansiktet i morgon, det är ett som är säkert...

Jörgen har åkt in med Johan till Gröna Lund idag. På tiden att han hittar på någonting, han har mest spelat på datorn detta lov. Skönt att jag slipper åka dit med honom. Blir grön i ansiktet bara av att titta på karusellerna... Kan inte låta bli att spela bort en massa pengar på chokladhjulen också. Visst, vi brukar kamma hem en storvinst, men hur mycket har den då kostat oss egentligen?

Var ute och testade nya skogen med Embla. Gick Djungelstigen - det lät bra. Sedan kom jag fram till en karta och grillplats och med mitt lokalsinne hade jag inte den blekaste om vart jag skulle gå. Tillbaka? Nja, jag hade ju gått på stigen i en halvtimme redan, så det var inte så lockande. Chansade och kom ganska snart ut på vägen ungefär där jag hade startat, så det var tur att jag inte vände. Jag och kartor... Kanske dags att skaffa en gps?

Invigde torkvindan igår med att hänga ut nytvättade lakan. Skönt att de kan torka fort! Plockade in dem idag och upptäckte att en fågel också invigt torkvindan... Det var bara att tvätta om... Nya lakan hänger ute och Amber är min fågelskrämma. Hon gör ett bra jobb!

Undrar om hundar är färgblinda? Slängde ut en massa vattenmelonbitar på gräsmattan åt hundarna och de hade väldigt svårt att hitta dem. I stället för att se dem, så nosade de upp dem. Hm, det är ju lite svårt att göra färgtest på dem, då de har lite svårt för att säga siffrorna som framträder i mönstrena...

Ett hundliv

Eftersom det inte hänt så mycket speciellt de senaste dagarna, så tar jag tillfället i akt att presentera Amber lite närmare:

Favoritsyssla 1: Tugga, tugga, tugga. Utan tvekan! Mycket är det som malts sönder mellan vassa valptänder. Inte bara självklara saker som pinnar, skor och blyertspennor, utan solglasögon, ett otal bläckpennor, vattenkanna och krukväxter är bara ett litet axplock av vad tuggmaksinen gått igenom hittills. Hon passar också på att ta in pinnar och blomsterknölar från trädgården och tuggar sönder överallt i huset, så matte får dammsuga varje dag... Listan lär fortsätta, för hon har inga planer på att lägga av med sin favoritsyssla än!

Favoritsyssla 2: Springa! Fast promenader har det inte blivit denna vecka eftersom Amber har lite ont i kroppen, troligtvis för att hon sprungit för mycket, så då blir det till att springa hemma i stället. Ofta kommer Amber i 110 knyck inrusande från tomten och bokstavligen flyger upp i fåtöljen och slänger sig tillrätta. Ser ju så kul ut att det är omöjligt att bli lite sur!

Favoritmat: Allt utom den egna hundmaten. Emblas mat är jättegod och så fort Embla backar två centimeter, så kastar sig Amber över resterna och slukar allt i en väldig fart! Mattes mat är också god, så häromdagen försvann några korvskivor från skärbrädan när matte tittade bort...

Favoritsovplats: En av människosängarna. Fast matte uppskattar inte lortiga tassar i sin säng. Tur att pojkarna gör det! Men sedan matte bäddade med ett helt täcke och tillhörande kudde i hundsängarna, så går det bra att ligga där också. Sofforna är också sköna! 

Favoritleksak: finns ingen - ALLT är roligt!! Förutom alla 714 hundleksaker eller prylar hemma, såsom knapriga bläckpennor, så är fjärilar mycket roliga att jaga.

Största olat: Tja, förutom tuggandet är det nog att Amber skäller på det mesta. Nu bor vi med en trottoar på andra sidan häcken, och där går det ju människor ibland och dessa blir alltid utskällda. Liksom andra hundar som skäller på gatan eller andra människor som över huvud taget låter...

Favoritkroppsdel: På Embla är det munnen, som Amber gärna nafsar efter. Tur att Embla är lite längre ännu och kan sträcka upp huvudet så Amber inte når... På matte är det garanterat öronen, som hon gärna nafsar i och slickar på.

Största utmaning: att få klorna klippta! Men efter att matte och husse hjälpts åt och med bestämdhet klippt klorna, så fungerar det faktiskt mycket bättre!

Nyaste lärdomen: Att kunna vara själv! Matte åkte iväg med Embla och var borta säkert 7 minuter och Amber väntade knäpptyst vid dörren när jag kom! Duktig flicka!!

Största överraskningen: Lär komma på måndag, då hon för första gången börjar på dagis! Fast hon ska få vara med i Emblas grupp, så hon lär smälta in med en gång.

Redan ny man i mitt liv...!

Det gick fort, det är jag fullständigt medveten om. Men när ödet slänger in en fantastisk man framför ögonen på mig, så kan jag inte avstå bara för att det är tätt inpå skilsmässan. Knappt hann jag flytta in i mitt nya hus innan jag träffade Ben för första gången. Han bor i Stockholm, är 48 år (men ser ut att vara yngre än mig), kommer ursprungligen från Guinea (Afrika), har tre barn, jobbar som servitör. Sedan den första trevande träffen på ett café i Stockholm, så har vi tillbringat tid hos varandra. Det känns spännande, bra och rätt. Jag vet att det kan vara snabbt övergående, antingen för Ben eller mig, men just nu lever jag i ett lyckorus, som jag njuter av så mycket jag kan. Efter en lång tid av bara sorger och bedrövelser, med bland annat konstant migrän, krånglande försäkringskassa, bank som inte ville bevilja lån mm, så är jag äntligen lycklig igen. Jag tycker jag är värd att få vara lycklig, om än så bara för ett tag... Nu är han på Gotland och jag saknar honom mycket, kan inte förstå att jag kan sakna en person så mycket, som jag ju ändå känner så lite...

Idag blev forden reparerad och Jörgen var snäll och ombesiktigade den med en gång. Så nu är allt klappat och klart med bilen! (Peppar, peppar...). Själv bytte jag ÅTERIGEN en del av min tv-bänk på IKEA. Det måste vara världens sämsta tv-bänk och jag begriper inte hur de kan sälja den. För det första är den komplicerad. Fyra intelligenta människor har kliat sig i håret och svurit både en och två gånger innan man gissat sig till hur det ska vara. Att möbeln innehöll två miljarder skruvar och mojänger gjorde ju inte saken lättare. Men värst av allt måste vara den kassa kvaliteten. Två gånger har bänkskivorna blivit kantstötta rejält bara av lätt beröring och nu hade ena lådans framsida gått sönder pga pluggen. Den tålde alltså inte ens att man tryckte i plugg... Nä, möbeln är fin utseendemässigt, men jag skulle aldrig rekommendera någon att köpa Bestå/Jägra!

Tog en sväng förbi Systemet också och uppgraderade barskåpet. Nu finns även whiskey, rosévin och mer gin, öl och päronlikör i min samling! Med andra ord kan all oväntade gäster få dyka upp utan att behöva gå hem nyktra! ;-)

Igår kväll kom Jörgen över med gräsklippare och klippte gräset (tack!) och lånade ut borrmaskinen till mig. Så nu har jag borrat upp hål och skruvat fast alla garderobshandtag ordentligt - givetvis på mitt egna sätt. Borren slet upp lite mycket av tapeten på framsidan av garderoberna, så nu är det charmiga sprickor i tapeterna vid handtagen... =)

Idag kom herr Tekniker hit och fixade med alla telefonjack. Det tog honom svettiga 90 minuter, eftersom han fick dra ny sladd mellan alla jack, men nu fungerar internet och alla telefoner felfritt. Äntligen!

Det var visst ett tag sedan jag bloggade, men i söndags var det Hundar-utan-Hem-dag på Drottningholm. Jag plockade upp två greyhounds i Upplands Väsby och stod sedan mest och sålde t-shirtar och tog emot anmälningar till alla små tävlingar. Fick in 4000:- bara vid mitt stånd! Sedan hade vi ett fikastånd också som sålde bra. E-type kom och var med nästan hela tiden. Han var domare i flera av tävlingarna. Det var roligt att han kunde vara med för en gångs skull. Sommaren är ju en hektisk tid för honom annars. Vädret var strålande fint och det kom många besökare och platsen var fantastiskt vacker (parken vid slottet), så dagen var verkligen lyckad!

RSS 2.0