Stötta mig i stället för att kritisera
Jag är 45 år och har alltså en hel del livserfarenhet som guidar mig rätt när jag står inför livets val. Därtill har jag ett IQ som överstiger 99% av befolkningens, så att dra bra och korrekta slutsatser bör inte vara något större problem för mig. Jag är också en människa med känslor, liksom alla andra. Jag blir sårad om du säger elaka saker till mig, jag känner mig värdelös om du kritiserar mig likväl som att jag känner stor lycka ifall du påtalar vänliga saker till mig eller visar att du bryr dig om mig och stöttar mig på den kantiga stig som slingrar sig genom livet. Ensam är inte stark och alla möten ger intryck och inte sällan avtryck, påverkar mig och mina beslut.
Ibland behöver jag råd. Det är svårt att veta vad som är bäst när det mesta i livet faktiskt har både positiva och negativa sidor. Då ber jag om råd.
Ibland är det stöttning jag behöver. Jag fattar beslut, och vet att vad för beslut jag än väljer att ta, så får det konsekvenser. Ibland behöver man bara få hör att det är klart man väljer rätt. Oavsett vilket beslut man tar, för som sagt, så finns det positivt och negativt med allt här i livet.
Det är inte alltid du håller med mig i mina beslut. Självklart! Vi är alla olika och alla hade inte valt att svänga av vid samma stig som jag. Det betyder inte att den ena stigen är bättre att vandra än den andra. Vi måste respektera varandras val och stötta så gott vi kan.
Ibland kommer jag att falla. Det kommer att visa sig att vägen jag valde inte var så bra, att jag borde svängt av åt andra hållet. Det är omöjligt att veta i förväg. Vid dessa tillfällen har du två val: att kritisera mig för ett mindre bra val eller hjälpa mig upp på fötter igen. Väljer du det första alternativet ett par gånger, så kommer du att förlora mig…
För vem är du att kritisera mig för mina val? Har din stig i livet varit utan bekymmer? Så klart den inte har. Vi måste alla trampa snett ibland, det är delvis så vi lär oss. Men kritiserar du mig, så påtalar du indirekt att jag är en sämre tänkande människa, som inte är kapabel att dra slutsatser. Jag vill inte omge mig med människor som ser ner på mig, som inte litar på att jag har kompetensen att analysera varje val jag gör, som inte inser att det finns fördelar med alla valalternativ. Annars hade vi ju inte haft några val att göra ifall det alltid bara fanns ett rätt alternativ!
Ibland vill jag ha råd, när jag ber om det. Om du inte tycker som jag i olika situationer och jag inte bett om råd, så ber jag dig att dina tankar stannar som just tankar. Stötta mig i stället. Annars är risken att jag slutar berätta saker över huvudtaget eller att jag väljer att bryta upp.
Så, även om du inte tycker att mitt beslut verkar klokt, så ska du veta att jag sällan gör något överilat. Det ligger massor, massor med tankeverksamhet bakom mina beslut, där jag vägt alla för- och nackdelar emot varandra. Vi är alla olika individer och väljer olika i alla situationer. Respektera det, att det beslut du själv skulle ha valt i samma situation, kanske inte alls är det beslut som passar mig och mina intressen och behov.