Gått lös på inredningen med sågklingan

Igår fick jag veta att min Volvo nu var lagad. Jippie! Det var termostaten som pajat. En ny kostade 175:- och det hade ju varit billigt, men nu måste man ju betala för arbetet också, så slutnotan hamnade på nästan tusenlappen. Urk! Nåväl, Gutti var snäll och skjutsade mig till verkstaden så jag kunde köra hem bilen. Å inte behövde jag "moona" heller, till skillnad från hans tidigare passagerare... =) Tur var väl det, för i min ålder får man nog bara ryggskott av sådana akrobatiska övningar.

Huset har fullt av framtida projekt och igår tog jag tag i ett av dem. Bredvid tvättmaskinen i badrummet finns en stor outnyttjad yta med vattenavläsningsgrejen på golvet (som inte går att flytta). Jag mätte och konstaterade att bordet på altanen skulle passa perfekt (med några millimeter tillgodo)! Herregud, ibland har man tur! Baxade in bordet över tvättmaskinen och in bakom duschkabinen (återigen barbamamma-armar), bara för att konstatera att jag mäter som en kratta. Typ två decimeter fel blev det... Så min otur har inte släppt sitt argsinta grepp om mig! Nåväl, jag är inte den som ger upp så lätt. Fram med sågklingan och WWWIIIIEEEHHHH, så sågade jag bort två decimeter av bordet. Givetvis trillade det omkull, så jag fick spika fast benen igen. Snyggt? Nja, personligt i varje fall. Och helt funktionsdugligt!

Itusågat bord. Voilá!Ihopspikat bord.

Idag är det Nobeldagen och det firar vi traditionsenligt på min skola genom Novelldagen. Eleverna har skrivit noveller i olika kategorier, som de tävlar med. Tog på mig röda sammetsklänningen, strumpbyxor (tur jag inte är den frusna typen så här mitt i december!) och högklackat. Stod ut med skorna tills efter lunch, sedan åkte de illa kvickt av. Prisutdelningen i samlingssalen gick rätt bra och jag var den första som skulle läsa upp vinnare, i kategorin Kärlek. Höll i mikrofonen medan jag ritschade upp kuvertet och det lät högt i högtalarna, ungefär som om jag släppte världens brakare... Kuvertet var nästan ointagligt också, men till slut fick vinnaren sitt pris. Sedan var det till att vingla ner för de pinnsmala trappstegen i mina högklackade skor. Inget platt fall, i varje fall!

Sådana här speciella skoldagar är alltid trevliga, men väldigt påfrestande för oss lärare. Vi får ingen paus, för medan eleverna har rast, så ska vi hämta servetter, dukar etc, servera maten (det blir alltid extra god mat en sådan här dag, men det finns ju inte obegränsat med mat), se till så eleverna slutar leka med värmeljusen osv osv osv. Trevligt - absolut!, jobbigt - ja, huvudvärken kom vid lunchtid.

Igår vaccinerade sig mamma och då fick hon veta att man absolut inte skulle ta sprutan mot svininfluensan samtidigt som mot gula febern. Det måste vara 4 veckor emellen dem, för de tar ut varandra eller nå't. Hm, vilken "vaccinatör" har rätt!? Är jag egentligen ovaccinerad nu?

Idag kom min biljett till Mary Kays event på Berns på tisdag. Ulrika säger att det ska vara jättebra, så jag hoppas på det. Fast bara att få komma iväg och göra något kul är ju guld värt. Jag är ju ledig dagen efter också, så jag kan ju vara uppe sent utan att oroa mig för orken nästa dag. Kanske jag till och med kan ta ett litet glas vin till maten??? Det får vara en lite försenad födelsedagspresent åt mig själv, eftersom jag fyller år dagen innan.

Ja, på måndag blir jag alltså ett år äldre. Fast jag känner mig yngre än för ett år sedan! 39 år blir jag, så nästa år fyller jag jämnt. Tror inte jag vill fira det. Vill egentligen inte ens fira mig i år heller, bortsett från att det är så trevligt med kalas eftersom man då får träffa alla nära och kära! Däremot känns det tråkigt att jag missar Johans 14-årsdag den första januari. Jag får ringa ett långt samtal till honom som kompensation! Som om det skulle vara uppskattat - ringa och störa mitt i en datormatch... =)

Dagens fundering: Om bara ett nummer behövs (118 100), varför finns då 118 118 också? 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0