emblasmatte

Eftersom husse försummat sina plikter som förste (och ende!) kloklippare i familjen, så fick jag ta mig an den uppgiften idag. Jag vet inte vem som är räddast för klotången - hunden eller jag... Jag är så skraj att det ska börja blöda. Nåväl, jag tänkte minsann vara förberedd! Fram med blodstoppande pulver och papper. Alltid redo - (trots att jag aldrig fick vara scout när jag var liten). Halvvägs in i klopklippningen kom så det fruktade blodbadet, men inte från en av Emblas klor. Nä, när jag skulle byta plats för att klippa baktassarna, så fick jag en sticka från byrån i foten. En rejäl en, som gick in två centimeter! Det krävdes ordentligt med kraft för att få ut den, och se! Mycket riktigt - blod! Embla klarade sig efter äventyret, men matte fick plåstras om...