Äntligen fredag!

Veckan har gått hyfsat. Efter några till illamående-attacker, så fick jag lov att byta tillbaka till min gamla medicin. Nu slipper jag alla jobbiga biverkningar! Trött som en gris är jag dock, troligtvis i sviterna efter att ha varit så dålig i en vecka.

Igår var jag till Agersta på friluftsdagen. Vi var 34 elever + tre lärare som red på islandshästar i två omgångar. Det gick jättebra och var väldigt roligt. Jag hade en häst som var väldigt mjuk, så man skumpade knappt något alls. Det enda jobbiga var att det var så kallt, bitande kyla trots att temperaturen bara visade på två minus. Trots de varma ridhandskarna, så värkte fingrarna rejält och tårna fick jag flaxa med i skorna mest hela tiden för att inte de inte skulle frysa fast i innersulorna...

Idag skulle vi alla åka till Småland och gratulera min svåger, som fyllt 40. Tyvärr är 13-åringen så krasslig (rejäl slemhosta och ont i halsen), så jag tyckte det var bäst att jag stannnade hemma med honom. Äldsta sonen ville redan från början inte följa med, för det är ju så mycket "viktigt" som händer i helgen (läs: LAN och flickvän...). Till slut blev det alltså bara min man som åkte ner. Tråkigt att sitta i bilen ensam så många mil... Men jag är glad att han åkte i varje fall, så hans bror blir lite uppvaktad åtminstone. De hade ju räknat med att vi fyra skulle komma och bo hos dem hela helgen. Deras föräldrar kommer också.

På söndag blir det spännande i dubbel bemärkelse! Dels ska jag köra bil till Stockholm - utan GPS. Det kan bli ett riktigt äventyr! Har hittills ALLTID kört vilse när jag åker till Stockholm, utom när jag ska till syrran i Gröndal (man svänger bara av en gång - hur svårt kan det vara?) eller när jag haft GPS. Nu har ju maken volvon, så jag har inte tillgång till GPS:en. Eventuellt åker jag kommunalt i stället eller tar bilen till syrran och åker kommunalt därifrån. Orsaken till att jag åker ner (och det som är mest spännande i sammanhanget) är att jag erbjudit mig att börja arbeta ideellt för en förening som heter Hundar utan hem. Det finns massor jag kan tänka mig att göra; skriva månadsbreven, utvärdera adoptionshem, möta upp hundar/adoptivfamiljer på Arlanda mm. Jag kan också tänka mig att adoptera en av deras hundar, en staff-/bullblandning som heter Yosef. Han är såååå söt! Tyvärr tror jag inte maken går att övertala. Han ska alltid tänka praktiskt och ekonomiskt. Boring! Fast jag vet att det är tur att han gör det, annars hade jag nog ruinerat oss för länge sedan... *fniss*. Embla kostar oss 3000:- i månaden plus veterinärkostnader, så det är dyrt att ha hund (i varje fall om man ska ha den på dagis och väljer en ras som är dyr att försäkra). På söndag hålls möte för alla som sagt att de är intresserade att hjälpa till.
Yosef, som kan adopteras hos Hundar utan hem.

Nä, nu ska jag nog gå och knyta mig. I morgon skulle jag behöva vara utvilad eftersom jag måste: ta hunden på minst en långpromenad, rensa båda akvarierna, vattna alla blommor, tvätta ett par maskiner tvätt, rätta prov på ordklasser, rätta 23 verbförhör, skriva färdigt mina 23 A4-sidor omdömen i engelska, städa minst ett badrum och handla. Helst ska jag också få tid över till att läsa/bedöma 29 bokrecensioner, lyssna på 11 gruppers muntliga diskussioner inspelade på band, stryka, dammsuga och damma också. Listan med allt jag skulle behöva göra, men som inte har hög prioritet, såsom städa i klädkammaren eller plantera om krukväxter är sjutton meter lång och den försöker jag konstant förtränga. Det som inte tänks på, det finns inte! ;-)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0