emblasmatte

Så har ännu ett år gått till ända, lika snabbt som vanligt. Åren rusar på i all hast, lämnar bara små spår i våra ansikten. Nåja, de som tillhör oss över 30 i varje fall... När jag fyllde 38 i december tyckte jag att huden runt ögonen började kännas mindre elastisk. Säkert bara psykiskt; jag vet att jag är oförskämt skrynkelfri för att vara nära de 40! ;-)

Årets sista dag åkte jag iväg ock köpte raketer. Maken är bestämt emot det, eftersom vi har en skotträdd hund. Men vi kommer aldrig att bli kvitt nyårsraketerna (dessutom är det ju så vackert!) och så länge alla bara skjuter vid tolvslaget, så är det inga problem. Om hunden bara behövde vara rädd 10 minuter kring midnatt, så vore det överkomligt. Men som det är nu, så skjuts det från jul till några dagar efter nyår, och då är det jobbigt med skotträdda hundar. Jag sköt i varje fall av några mycket fina raketer och kom in till en hund som blev hysteriskt glad över att matte och lillhusse överlevt allt det hemska ute! (Hon stod och kikade i fönstret med husse, i vanliga fall vågar hon inte kika i fönstret när det smäller, men när halva flocken försvinner, så måste hon ju hålla utkik efter oss!).

Detta års första dag tillbringades med en del av släkten, eftersom "lillkillen" fyllde tonåring. Gott fika, trevligt sällskap, glada barn!

I dag är det den andra januari, och idag har jag klarat mig på två treo och två alvedon. Otroligt, egentligen! I kanske sex veckors tid har jag behövt cirka 8 treo om dagen, så att inte ha tagit mer nu när klockan snart är 20 är fantastiskt! Jag har dock inga större förhoppningar om att min konstanta migrän ska ge vika. Alla krämpor förvärras hela tiden, aldrig försvinner några, så varför skulle det vara så denna gång...?

Det börjar klia i jobb-hjärnan också. Börjar planera så smått inför terminen och vill egentligen ta itu med att rätta "rester" från förra terminen samt planera de första två veckornas lektioner. Fast jag vet att jag måste hålla mig lite till, bara njuta av stunden, slappa i sängen och zappa på tv:n!

Nästa vecka drar dock jobbet igång och det blir intressant att se ifall mitt schema ändrats. Folk har fått sluta pga nedskärningar, så det kan påverka mitt schema också. Hoppas inte!!

Idag har jag tackat nej till en f.d. kollegas 40-årsfest nu i januari. Synd, hade varit riktigt roligt att ses efter dessa år! (Han har flyttat till Stockholm, så vi har knappt setts på flera år) Men har man jämt ont i huvudet är man inte ett trevligt sällskap på en skränig fest... =(

I morgon blir det kalas igen, denna gång hos syrran, vars ögonsten fyller två år!

Förhoppningsvis skriver jag snart igen (så det inte dröjer några månader igen...) :-P