Vakterna kom rusande mot mig!
Klockan 8.00 tyckte mina hundar att det var dags att gå upp. Orka... De fick allt vänta drygt en timme till innan frukostbuffén serverades på silverfat.
Försökte snabb-städa efter gårdagskvällens omflyttning i vardagsrummet. Lyckades inte så bra... Tack och lov kom Johan vid 11.30 och jag kunde sätta honom på den muntra uppgiften att dammsuga och skura golven. Sedan for jag till häktet.
Först ut idag var en kvinna, och henne pratade jag med en timme. Därefter kom en man ut, som med rätta förklarade hur tokigt det är att vi kommer samtidigt som det är promenader. En timme på helgen får de intagna komma ut på promenad och det är enda gången de får röka. Samtidigt så vill ju många av dem träffa oss i Röda Korset. Så efter en halvtimme tryckte jag på knappen för att vakten skulle komma, så den intagna skulle hinna ut och få en liten promenad i varje fall. Vi väntade och väntade... Efter 10 minuter öppnade jag dörren och vinkade till kameran i korridoren, inget resultat. Jag bad den intagna trycka på knappen igen, vilket han gjorde. Men plötsligt sade jag "Nej, inte den knappen!", men det var för sent. Han lyckades trycka på överfallslarmet och nu tjöt det högt. Så där stod jag i dörren när det några sekunder senare kom tre vakter i full galopp. "Ingen fara" vinkade jag och en av dem skyndade iväg för att ringa till polisen att de inte behövde komma (larmet går direkt dit också). Nåväl, den intagna fick nu komma ut på sin efterlängtade promenad och jag kunde gå hem. När jag kom ut utanför huset såg jag polisbilen stå vid garaget till häktet... Pinsamt, tyckte jag.
Svängde förbi ICA på vägen hem och plötsligt kom Jörgen in med sin nya tjej! Första gången jag såg henne. Hälsade lite snabbt, eftersom jag stod och pratade med en annan. Både Jörgen och jag har (av en slump?) valt en person med annat utseende på vår partner än vad vi hade i vårt äktenskap. Han har valt en kort, blond, smal tjej som är äldre än jag medan jag har valt en afrikan, äldre än Jörgen. Omedvetet val eller enbart slump?
Sedan blev det Mary Kay-klass med Eva och Sabine (som också hade sina döttrar med). Ulrika var med och hade visningen medan jag lärde. Det tog mycket längre tid än väntat, men det var trevligt. Fast jag lär inte kunna komma ihåg allt, men det ger sig väl med tiden. Nu ska jag bara ragga kunder och hålla klasser. Får tillbringa lite tid i telefonen framöver! Det är ju optimal tid nu, precis före jul.
Ben ringde idag igen, eftersom han fortfarande inte hade internet "hemma". Så nu har jag inte sett honom på ett par dagar - tråkigt! Vill ju se min älskling också. Fast å andra sidan ska man inte klaga. Tänk bara hur det var för ett par årtionden sedan - då fick man skicka brev med snigelpost om man ville ha kontakt.
För en stund sedan tog jag treo, för sista gången på ett tag hoppas jag. Nu är det precis ett år som jag tagit treo dagligen för att stävja migränanfallen, men nu måste jag hitta en annan lösning. Man får ju värk av att ta så mycket treo också. Så om jag inte är inne på bloggen på några dagar, så betyder det att jag ligger halvdöd i sängen i ett mörkt rum och tycker VÄLDIGT synd om mig själv! Har försökt passa in denna avvänjning när det inte är viktiga saker på gång, och därför har det tagt så lång tid. "Jag måste packa till flytten", "jag måste bli klar med renoveringen", "Jag måste hålla mina utvecklingssamtal" osv. Jag har insett att det alltid finns viktiga saker, så nu kör jag hårt ändå, trots kurs x2, ridning, utekväll med tjejerna, Mary-Kay-klasser etc. Wish me luck! =)
