emblasmatte

Efter en lunch hemma hos Eva med några av tjejerna, så tog jag mina hundar i bilen och puttrade iväg till bilbesiktningen. Ingen av männen vågade sätta sig i bilen när de levde om i bagaget, så jag tog ut dem. Nervöst såg jag på håll hur bilen undersöktes, skakades och kördes iväg. Sedan kom domen: bromsen på ena bakhjulet tar dåligt, vilket kräver ombesiktning. Fast det syntes inget sådant när han tittade under bilen. Jaja, det hjälper ju föga... Tog vovvarna och brände tillbaka till Eva. Därifrån åkte Jane och jag ut till hundhagen vid Stadsskogen, för hon har också en grandis. Det gick bra och hennes Ella och min Amber busade mest hela tiden. I geggan... Embla höll sig helst för sig själv och tog det lugnt, mer som tjuren Ferdinand. Några gånger högg hon efter de andra hundarna, men hon slutade med en gång när man fräste till.



Efter ett tag kom en pudel in. Han hade varit kastrerad i sju år, men han hade inte glömt vad man gör med löptikar. Så han tillbringade hela tiden i hagen med att gå på två ben, klistrad vid Ambers bakdel. Så småningom byttes han ut mot en fjärde grand danois - en hanhund som är chippad i nacken som kastrering. Han blev också förtjust i Amber och försökte t.o.m. rida på henne en gång. När vi efter två långa timmar i en geggig hage begav oss hemåt, så var det en supertrött Amber som däckade i bilen innan jag hunnit 100 meter. Hon hade konstant haft en hund baktill och en framtill...

Johan ville LAN:a hos en kompis, så jag körde dit honom på kvällen. Då ringde Andreas och tyckte jag skulle hälsa på när jag ändå var i krokarna. Jag hörde redan på telefon att han inte var nykter... Svängde förbi och möttes av fem väldigt onyktra ungdomar. Riktigt glada i hågen ville de att jag skulle komma in och festa med dem. Andreas skulle leta i min bil efter en cd, men drog igen dörren, tryckte ner kopplingen, varpå bilen rullade utan att han märkte något. Jag fick honom ivarje fall att dra åt handbromsen innan han rullade in i häcken. Sedan startade han till min skräck, men det slutade tack och lov med att bilen fick motorstopp och jag beordrade ut honom. Kanske tur att det var länge sedan han övningskörde... =)

Egentligen är det en - i mina ögon - hyfsat OK "lek" de körde med. De spelade bowling på wii, och för varje spärr skulle de dricka tre klunkar och för varje strike fem. Och i början blev det nog en hel del klunkar, men ju mer runda under fötterna de blir, desto mindre är väl ändå sannolikheten att de lyckas bra på bowling? De hade ju kunnat leka tvärtom, att de skulle dricka för varje gång de misslyckades, och då hade jag varit riktigt orolig...