Har fått en ny TV helt gratis!
Pust, stånk och stön! Tänk vilken skillnad det är på att vara ledig och att jobba... Har visserligen bara hunnit med tre arbetsdagar, men är helt väck i skallen redan. Trots den ännu korta terminen, så har jag redan blivit tidsoptimist. Skulle brassa iväg till Almungeskolan på morgonen för studiedag där och enligt GPS:n skulle jag ha hela två minuter från parkeringen till mötesplatsen. "Äsch, det gasar jag in på vägen", tänkte jag, men traktorer, bilköer, slingriga vägar med konstant möte och en handfull fartkameror satte P för den idén. Nåväl, som genom ett under gled jag i varje fall in hela två minuter före utsatt tid.
Laddad med två stora burkar Red Bull, så angrep jag och kollegorna dagens uppgift. Trots intaget av koffeinchocken, så tröt energin redan 10.30. Tur det bara var en timme kvar då...
Efter intensivt arbete med mina ämneskollegor tillbaka på Sävjaskolan, så troppade alla av i rask takt. Men nu först började energidrickan göra sitt och jag var inte redo att slänga in handduken riktigt än. Satte mig att skriva ut ett hundratal sidor från en uppsjö dokument, men blev bara mer och mer stressad över att jag strax kunde bli inlarmad på jobbet, eftersom alla verkade vilja gå hem. Kastade mig ut från skolan strax innan fem, eftersom det kändes som en magisk tidsgräns.
Dagisterminen har inte börjat bra heller. Amber sköter sig inte alls och måste därför sluta. Jag behöver omplacera eller sälja henne, förhoppningsvis till någon som inte har andra hundar. Det är självfallet väldigt svårt att ta ett sådant beslut, men det är helt klart det som blir bäst för henne. Hennes enorma osäkerhet och skällighet förstärks när hon är med Embla. Har jag riktig tur hittar jag någon som kan ta hand om henne en längre tid, så hon kanske ändrar sitt beteende. Kanske finns sedan möjligheten för henne att komma åter till Embla och oss?
Efter första arbetsdagen i tisdags hände något smått otroligt. Jag åkte till El-giganten, eftersom jag fått meddelande att min tv var klar att hämta ut. Men det visade sig att den var omöjlig eller för dyr att laga, så jag skulle få hämta ut en likvärdig tv, alldeles ny, alldeles gratis! Så det blev till att knalla in, peka på en bra och få den ilastad i bilen. Great!! Nu förlåter jag företaget, för att "reparationen" drog ut så länge på tiden!
Nähä, nu är klockan 21:40 och det betyder att gamla tanter som jag själv behöver krypa ner i sängen. Annars snoozar jag minst en timme i morgon bitti och stressar i väg halvt påklädd och utan frukost i magen. Vore inte bra...
Laddad med två stora burkar Red Bull, så angrep jag och kollegorna dagens uppgift. Trots intaget av koffeinchocken, så tröt energin redan 10.30. Tur det bara var en timme kvar då...
Efter intensivt arbete med mina ämneskollegor tillbaka på Sävjaskolan, så troppade alla av i rask takt. Men nu först började energidrickan göra sitt och jag var inte redo att slänga in handduken riktigt än. Satte mig att skriva ut ett hundratal sidor från en uppsjö dokument, men blev bara mer och mer stressad över att jag strax kunde bli inlarmad på jobbet, eftersom alla verkade vilja gå hem. Kastade mig ut från skolan strax innan fem, eftersom det kändes som en magisk tidsgräns.
Dagisterminen har inte börjat bra heller. Amber sköter sig inte alls och måste därför sluta. Jag behöver omplacera eller sälja henne, förhoppningsvis till någon som inte har andra hundar. Det är självfallet väldigt svårt att ta ett sådant beslut, men det är helt klart det som blir bäst för henne. Hennes enorma osäkerhet och skällighet förstärks när hon är med Embla. Har jag riktig tur hittar jag någon som kan ta hand om henne en längre tid, så hon kanske ändrar sitt beteende. Kanske finns sedan möjligheten för henne att komma åter till Embla och oss?
Efter första arbetsdagen i tisdags hände något smått otroligt. Jag åkte till El-giganten, eftersom jag fått meddelande att min tv var klar att hämta ut. Men det visade sig att den var omöjlig eller för dyr att laga, så jag skulle få hämta ut en likvärdig tv, alldeles ny, alldeles gratis! Så det blev till att knalla in, peka på en bra och få den ilastad i bilen. Great!! Nu förlåter jag företaget, för att "reparationen" drog ut så länge på tiden!
Nähä, nu är klockan 21:40 och det betyder att gamla tanter som jag själv behöver krypa ner i sängen. Annars snoozar jag minst en timme i morgon bitti och stressar i väg halvt påklädd och utan frukost i magen. Vore inte bra...
Kommentarer
Trackback
