Semesterns roligaste helg slutade i tragedi
Lördag morgon var det äntligen dags för denna sommars största nöje - resan till Kolmården. Vi kom inte iväg så tidigt dom vi tänkt, tyvärr, men det var ingen panik eftersom vi skulle bo på hotell och därmed hade två dagar att utforska djurparken. Det var jag, Johan, Andreas med flickvän Johanna, min mamma, Ben och hans tre barn som åkte.
Mamma hade hyrt bil enkom för detta nöje och låg efter mig på motorvägen. Givetvis var det långa vägarbeten med förhatliga köer till följd. OK att vägar måste breddas, men när inte en byggarbetare finns på plats, så är det jäkligt irriterande. Kan de inte jobba även på helger, så trafikstörningen inte blir så långvarig!? Lagom till Nyköpings kommun ringde hon upp mig och informerade om att den kommunen leder Sveriges statistik över fasttagna fortkörare, så det blev till att puttra fram i 110. Tyvärr tillbringades större delen av resan i Nyköpings kommun...
Efter att Vildmarkhotellets personal ringt två gånger när jag var ett par kilometer från dem, för att kolla så jag inte glömt bort att jag bokat dem, så kom vi äntligen fram. Och för att riktigt understryka hur saknade vi var, så lyckades de ringa mig två gånger medan jag stod och checkade in också...
Rummen var inte det minsta märkvärdiga, men det gör ju inget när man bara ska sova där. Första dagen hann vi med större delen av djurparken. Vi såg en massa spännande djur och speciellt roligt tycker jag det måste ha varit för Ben, som trots att han är från Afrika aldrig hade sett en levande elefant eller giraff. Även hans barn var för första gången på en "riktig" djurpark och tyckte det var spännande. Jag och mina barn, som förvisso är garvade djurparksbesökare, njöt ändå i fulla drag. Turen avslutades med att vi fick gå in i en nergrävd buss i tigerhägnet. Dyrt, men helt klart värt pengarna! Guiden hade köttbitar med sig och matade dem genom gallret, bara två decimeter ifrån oss. Vilka rejäla tassar de katterna har! Fast tandborstningen hade det visst varit lite si och så med...
På hotellet fick vi sedan tid till att utforska alla pooler. Bortsett från att några ungar halkade omkull lite då och då, så var det ett jättetrevligt ställe. Man kunde simma ut från poolen med jetström. Eftersom vi var många simkunniga, så hjälptes vi åt med Nova och Linn. Fast de hade simpuffar på armarna och klarade sig väldigt bra utan oss också. Framför allt Linn deklarerade hela tiden att hon minsann kan simma och bara gudarna vet hur många liter vatten den flickan svalde. På väg ut från omklädningsrummet lade hon av en rap á la rejäl karlakarl, vilket fick andra att börja skratta.
Vi hade snålat och tagit med oss egen mat till lunch och middag (bara hotellet kostade ändå 8.000), men på kvällen köpte de huvudvärksfria lite alkohol. Ett glas vin kostade 64 kr och en drink 108 smäckra silfverpenningar. Huga!
Nästa morgon vid frukosten, som de flesta tog för sig rejält av, då den ju var "gratis", fick mamma det oerhört tragiska beskedet att hennes mamma, min kära mormor, dött. För en månad sedan drabbades hon av stroke, men hade fått komma hem från sjukhuset och allt verkade bra. Men på morgonen hade hon hittats avliden och mamma var givetvis tvungen att åka iväg med en gång. Det kändes oerhört jobbigt att låta henne köra själv till Bålsta, norr om Stockholm, men vad annat kunde vi göra?
Dagen på djurparken förflöt sedan obekymrat, även om jag mest hela tiden tänkte på min bortgångna mormor och mammas jobbiga situation. Denna dag var det delfinuppvisning, som var lika magnifik som vanligt, Johan uttryckte till och med en önskan att få jobba som delfintränare! Vi åkte också linbana och skulle därefter till safariparken. Eftersom vi nu bara hade en bil, så fick jag köra två gånger, så alla fick sig en rundtur. Jag tyckte verkligen om safariparken! Första rundan såg vi tyvärr inga vargar, men andra varvet dök de upp, eftersom personalen precis utfodrat djuren. Björnarna sprang framnför bilen till sina bananer och andra godbitar. Kul!
Vi turades ocså om att gå på Tropicarium, eller vad det heter. Där fanns "Pippi-apor", som sprang fritt. Vi klappade dem och en satt till och med på Johannas axel och drog henne i örhängena. När allt detta var avklarat, så körde jag Ben och hans barn till tågstationen i Norrköping, en halvtimmes bilfärd bort. Ett tåg passade smidigt in, så de behövde inte vänta länge. Sedan åkte jag tillbaka till Kolmården och plockade upp de andra. Då ringde jag Ben och han kom på att han glömt sina hemnyckjar i min bil, så det blev till att svänga förbi hos honom. Därefter åkte vi förbi Knivsta och plockade upp Amber, som Johannas mamma Susann så snällt tagit hand om medan vi varit borta. Hon blev så lycklig över att se oss att hon råkade lämna ett visitkort i form av en stor, gul sjö på golvet... Amber, alltså, inte Susann.
Efter att ha lämnat av barn, hund och saker i Storvreta, så var det dags för mig att återvända till Stockholm. Jag skulle ju passa Bens barn nästa dag. Kom dit strax efter midnatt och föll snabbt i dvala efter denna långa dag.
Måndag morgon. Ben jobbade och barnen sov ända till 10, så lite utvilad blev jag ju. Efter att vi gjort oss i ordning, en procedur som tog två timmar (jag hade glömt hur långsamt allt går med småttingar!), så åkte vi till Barnadiset, en "lekstuga" för barn. "Hur gamla är barnen?" undrade hon i kassan, eftersom det högre priset börjar gälla vid 4 år. "6 och 3" svarade snåla jag (Linn är 4), varpå Nova började säga "Men hon är inte...". Kassörskan måste ha hört, men jag låtsades som att det regnade.
Till min stora förvåning, så ropade någon på mig efter en timme eller så. Det var min gamla klasskamrat Jenny! Världen är bra liten ibland... Satt och pratade med henne tills Barnadiset stängde.
På kvällen åkte Nova och Linn till sin mamma, så på tisdagen var jag och Simon ensamma. Vi passade på att åka till Heron City. Har aldrig varit där, men tyckte om det! Först bowlade vi och jag lyckades få 142 på min andra serie. That's it! Nästa gång vi ska bowla med jobbet, så ska jag tjuvträna en halvtimme innan, så jag är uppvärmd...
Sedan åt vi (delade en portion grekiskt) och rullade upp till biosalongerna. Vi såg Trollkarlens Lärling med Nicholas Cage och den var bra. Den får 4 av 5 vattenmeloner. Helt klart bättre än filmen Prestige, som vi såg i går. Den var så seg, så Ben snarkade mest hela tiden och bara upplösningen på slutet gjorde att den får 2 av 5 i betyg.
Resten av veckan är fullspäckad med barnpassning, massage, läkarbesök med röntgen av den brutna handleden, förberedelse inför jobbet som börjar på måndag osv. Måste hämta ut den lagade datorn också och snart kommer jag att kunna lägga upp bilder från Kolmården på Facebook. Många foton blev det under helgen!
Tjingeling så länge!
Mamma hade hyrt bil enkom för detta nöje och låg efter mig på motorvägen. Givetvis var det långa vägarbeten med förhatliga köer till följd. OK att vägar måste breddas, men när inte en byggarbetare finns på plats, så är det jäkligt irriterande. Kan de inte jobba även på helger, så trafikstörningen inte blir så långvarig!? Lagom till Nyköpings kommun ringde hon upp mig och informerade om att den kommunen leder Sveriges statistik över fasttagna fortkörare, så det blev till att puttra fram i 110. Tyvärr tillbringades större delen av resan i Nyköpings kommun...
Efter att Vildmarkhotellets personal ringt två gånger när jag var ett par kilometer från dem, för att kolla så jag inte glömt bort att jag bokat dem, så kom vi äntligen fram. Och för att riktigt understryka hur saknade vi var, så lyckades de ringa mig två gånger medan jag stod och checkade in också...
Rummen var inte det minsta märkvärdiga, men det gör ju inget när man bara ska sova där. Första dagen hann vi med större delen av djurparken. Vi såg en massa spännande djur och speciellt roligt tycker jag det måste ha varit för Ben, som trots att han är från Afrika aldrig hade sett en levande elefant eller giraff. Även hans barn var för första gången på en "riktig" djurpark och tyckte det var spännande. Jag och mina barn, som förvisso är garvade djurparksbesökare, njöt ändå i fulla drag. Turen avslutades med att vi fick gå in i en nergrävd buss i tigerhägnet. Dyrt, men helt klart värt pengarna! Guiden hade köttbitar med sig och matade dem genom gallret, bara två decimeter ifrån oss. Vilka rejäla tassar de katterna har! Fast tandborstningen hade det visst varit lite si och så med...
På hotellet fick vi sedan tid till att utforska alla pooler. Bortsett från att några ungar halkade omkull lite då och då, så var det ett jättetrevligt ställe. Man kunde simma ut från poolen med jetström. Eftersom vi var många simkunniga, så hjälptes vi åt med Nova och Linn. Fast de hade simpuffar på armarna och klarade sig väldigt bra utan oss också. Framför allt Linn deklarerade hela tiden att hon minsann kan simma och bara gudarna vet hur många liter vatten den flickan svalde. På väg ut från omklädningsrummet lade hon av en rap á la rejäl karlakarl, vilket fick andra att börja skratta.
Vi hade snålat och tagit med oss egen mat till lunch och middag (bara hotellet kostade ändå 8.000), men på kvällen köpte de huvudvärksfria lite alkohol. Ett glas vin kostade 64 kr och en drink 108 smäckra silfverpenningar. Huga!
Nästa morgon vid frukosten, som de flesta tog för sig rejält av, då den ju var "gratis", fick mamma det oerhört tragiska beskedet att hennes mamma, min kära mormor, dött. För en månad sedan drabbades hon av stroke, men hade fått komma hem från sjukhuset och allt verkade bra. Men på morgonen hade hon hittats avliden och mamma var givetvis tvungen att åka iväg med en gång. Det kändes oerhört jobbigt att låta henne köra själv till Bålsta, norr om Stockholm, men vad annat kunde vi göra?
Dagen på djurparken förflöt sedan obekymrat, även om jag mest hela tiden tänkte på min bortgångna mormor och mammas jobbiga situation. Denna dag var det delfinuppvisning, som var lika magnifik som vanligt, Johan uttryckte till och med en önskan att få jobba som delfintränare! Vi åkte också linbana och skulle därefter till safariparken. Eftersom vi nu bara hade en bil, så fick jag köra två gånger, så alla fick sig en rundtur. Jag tyckte verkligen om safariparken! Första rundan såg vi tyvärr inga vargar, men andra varvet dök de upp, eftersom personalen precis utfodrat djuren. Björnarna sprang framnför bilen till sina bananer och andra godbitar. Kul!
Vi turades ocså om att gå på Tropicarium, eller vad det heter. Där fanns "Pippi-apor", som sprang fritt. Vi klappade dem och en satt till och med på Johannas axel och drog henne i örhängena. När allt detta var avklarat, så körde jag Ben och hans barn till tågstationen i Norrköping, en halvtimmes bilfärd bort. Ett tåg passade smidigt in, så de behövde inte vänta länge. Sedan åkte jag tillbaka till Kolmården och plockade upp de andra. Då ringde jag Ben och han kom på att han glömt sina hemnyckjar i min bil, så det blev till att svänga förbi hos honom. Därefter åkte vi förbi Knivsta och plockade upp Amber, som Johannas mamma Susann så snällt tagit hand om medan vi varit borta. Hon blev så lycklig över att se oss att hon råkade lämna ett visitkort i form av en stor, gul sjö på golvet... Amber, alltså, inte Susann.
Efter att ha lämnat av barn, hund och saker i Storvreta, så var det dags för mig att återvända till Stockholm. Jag skulle ju passa Bens barn nästa dag. Kom dit strax efter midnatt och föll snabbt i dvala efter denna långa dag.
Måndag morgon. Ben jobbade och barnen sov ända till 10, så lite utvilad blev jag ju. Efter att vi gjort oss i ordning, en procedur som tog två timmar (jag hade glömt hur långsamt allt går med småttingar!), så åkte vi till Barnadiset, en "lekstuga" för barn. "Hur gamla är barnen?" undrade hon i kassan, eftersom det högre priset börjar gälla vid 4 år. "6 och 3" svarade snåla jag (Linn är 4), varpå Nova började säga "Men hon är inte...". Kassörskan måste ha hört, men jag låtsades som att det regnade.
Till min stora förvåning, så ropade någon på mig efter en timme eller så. Det var min gamla klasskamrat Jenny! Världen är bra liten ibland... Satt och pratade med henne tills Barnadiset stängde.
På kvällen åkte Nova och Linn till sin mamma, så på tisdagen var jag och Simon ensamma. Vi passade på att åka till Heron City. Har aldrig varit där, men tyckte om det! Först bowlade vi och jag lyckades få 142 på min andra serie. That's it! Nästa gång vi ska bowla med jobbet, så ska jag tjuvträna en halvtimme innan, så jag är uppvärmd...
Sedan åt vi (delade en portion grekiskt) och rullade upp till biosalongerna. Vi såg Trollkarlens Lärling med Nicholas Cage och den var bra. Den får 4 av 5 vattenmeloner. Helt klart bättre än filmen Prestige, som vi såg i går. Den var så seg, så Ben snarkade mest hela tiden och bara upplösningen på slutet gjorde att den får 2 av 5 i betyg.
Resten av veckan är fullspäckad med barnpassning, massage, läkarbesök med röntgen av den brutna handleden, förberedelse inför jobbet som börjar på måndag osv. Måste hämta ut den lagade datorn också och snart kommer jag att kunna lägga upp bilder från Kolmården på Facebook. Många foton blev det under helgen!
Tjingeling så länge!
Kommentarer
Trackback
