Kär i bil?
Kan man vara kär i en bil? Själv har jag blivit huvudlöst förälskad i nya SAAB, åtminstone när de är i min backspegel. De har så himla fräck belysning, det ser ut som ögon (runt lyse med prickat streck ovanför). Hm, kanske börjar jag bli desperat av att Ben är borta så länge...? ;-)
Förmiddagen började med en timmes massage. Kändes lite extra i ryggen så här efter att ha skottat tonvis med snö. Alltid lika skönt med massage, även om det är en dyr lyx!
Direkt efter det for jag ner på sta'n för att träffa tjejerna från måndags-gruppen. Fast det var onsdag! Glömde vantarna hemma, så jag parkerade i ett snordyrt P-garage i centrum. Vi blev 5 stycken och vi tog en långlunch tillsammans på någon salladsbar. 5 olika ingredienser fick man välja och jag tittade på alla burkar med än det ena, än det andra. "Hm, jag väljer kyckling och sockerärter... Öh, sedan tar jag ananas. Öh, öh, öh, sedan tycker jag inte om mer..." Mannen bakom disken tyckte nog jag var knäpp. Till detta ett glas nypressad apelsinjuice till det facila priset 29:-. Som hittat! Efter den trevliga lunchen skulle jag köra ut ur P-garaget, men fipplade med knapparna och plötsligt avbröts bearbetningen. "Ogiltig biljett" stod det. Jag stoppade in kortet gång på gång, men fick samma svar. Och den gula bommen riktigt hånlog mot mig där jag stod och inte lyckades komma ut ur garaget. Ringde Nordea och visst hade pengar redan dragits (135:-, billigt och bra - not!). Till slut fick jag tag på en anställd som kunde släppa ut mig. Usch, en ny företeelse - fast i garage. Nästa gång parkerar jag på gatan!
Läste på Aftonbladet att ett japanskt flygbolag ska införa toaletter för kvinnor enbart. Att inte fler tar efter! Sist jag flög råkade jag kliva in på toan efter halva färden i strumplästen bara för att upptäcka att någon, eller några, män har roat sig med att stå och kissa utan att vara några vidare prickskyttar. Nä, fram för kvinno-toaletter, eller åtminstone toaletter där man MÅSTE sitta ner. Kanske extremt lågt i tak, så man typ får backa hukande in? =)
Efter att ha pratat med Ben igår kväll så står det tämligen klart det jag fasat. Han lär bli kvar ännu längre innan han kommer tillbaka till Sverige! Jag har full förståelse för att han behöver bli färdig innan han kan åka hem, men jag saknar honom ju så mycket. Aldrig förr i hela mitt liv (faktiskt!) har jag behövt vara ensam så här länge. Jörgen och jag var ju tillsammans sedan jag var 16, jag flyttade direkt ihop med honom efter studenten och sedan har han bara varit borta typ en vecka i stöten på någon konferensresa. Visst klarar jag mig utan problem, jag är ju en stor flicka, men som det stod i en kontaktannons nyligen: man lider ju av hudsvält. Jag skulle aldrig kunna vara singel en längre tid. Det är inte min grej bara. Men nu blir jag ofrivilligt singel säkert ytterligare en månad och det är lite jobbigt. Eller mycket jobbigt, faktiskt.
Förmiddagen började med en timmes massage. Kändes lite extra i ryggen så här efter att ha skottat tonvis med snö. Alltid lika skönt med massage, även om det är en dyr lyx!
Direkt efter det for jag ner på sta'n för att träffa tjejerna från måndags-gruppen. Fast det var onsdag! Glömde vantarna hemma, så jag parkerade i ett snordyrt P-garage i centrum. Vi blev 5 stycken och vi tog en långlunch tillsammans på någon salladsbar. 5 olika ingredienser fick man välja och jag tittade på alla burkar med än det ena, än det andra. "Hm, jag väljer kyckling och sockerärter... Öh, sedan tar jag ananas. Öh, öh, öh, sedan tycker jag inte om mer..." Mannen bakom disken tyckte nog jag var knäpp. Till detta ett glas nypressad apelsinjuice till det facila priset 29:-. Som hittat! Efter den trevliga lunchen skulle jag köra ut ur P-garaget, men fipplade med knapparna och plötsligt avbröts bearbetningen. "Ogiltig biljett" stod det. Jag stoppade in kortet gång på gång, men fick samma svar. Och den gula bommen riktigt hånlog mot mig där jag stod och inte lyckades komma ut ur garaget. Ringde Nordea och visst hade pengar redan dragits (135:-, billigt och bra - not!). Till slut fick jag tag på en anställd som kunde släppa ut mig. Usch, en ny företeelse - fast i garage. Nästa gång parkerar jag på gatan!
Läste på Aftonbladet att ett japanskt flygbolag ska införa toaletter för kvinnor enbart. Att inte fler tar efter! Sist jag flög råkade jag kliva in på toan efter halva färden i strumplästen bara för att upptäcka att någon, eller några, män har roat sig med att stå och kissa utan att vara några vidare prickskyttar. Nä, fram för kvinno-toaletter, eller åtminstone toaletter där man MÅSTE sitta ner. Kanske extremt lågt i tak, så man typ får backa hukande in? =)
Efter att ha pratat med Ben igår kväll så står det tämligen klart det jag fasat. Han lär bli kvar ännu längre innan han kommer tillbaka till Sverige! Jag har full förståelse för att han behöver bli färdig innan han kan åka hem, men jag saknar honom ju så mycket. Aldrig förr i hela mitt liv (faktiskt!) har jag behövt vara ensam så här länge. Jörgen och jag var ju tillsammans sedan jag var 16, jag flyttade direkt ihop med honom efter studenten och sedan har han bara varit borta typ en vecka i stöten på någon konferensresa. Visst klarar jag mig utan problem, jag är ju en stor flicka, men som det stod i en kontaktannons nyligen: man lider ju av hudsvält. Jag skulle aldrig kunna vara singel en längre tid. Det är inte min grej bara. Men nu blir jag ofrivilligt singel säkert ytterligare en månad och det är lite jobbigt. Eller mycket jobbigt, faktiskt.
Kommentarer
Trackback
