Storbak ger stor bak
Lektionsfritt idag igen, så jag tog mig en sovmorgon till 10-snåret. Jag och vovvarna trotsade snö och kyla och gick till ICA. Fast egentligen var det snarare Amber som drog oss till ICA. Tänk att ha en pulka efter den hunden! På plats hemma igen, så drog jag igång ett semmelbak för första gången i mitt liv. 36 bakverk skulle det bli och jag var så duktig så det slutade på 37, tillräckligt nära för att det skulle bli "rätt" storlek på bullarna. Tänkte att det blir sent på eftermiddagen, så jag stoppade in två sockerkakor, den ena med äppelklyftor i, den andra med krossad ananas. Bara det att jag räknade som en kratta. De mjuka kakkorna skulle bli klara 13.20, sedan hade jag tre plåtar med semmelbullar som skulle vara inne 10 minuter var, men jag behövde åka senast 13.30 för att hinna till djursjukhuset (vattentrasken). In med en plåt tillsammans med de mjuka kakornas sista 10 minuter, ut med dem lite för tidigt, in med de två sista plåtarna samtidigt. Resultatet? Bara två minuter sen till djursjukhuset och nästan färdiga bakverk...
Amber var fortfarande skraj när hon gick i vattentrasken, men det funkade. 3x3 minuter blev det även denna gång, men nästa vecka blir det nog lite mer. Jag tycker att hon går rakare på tassen när vi går promenad, men det är lite svårt att se, för hon är värsta studsbollen när vi är ute.
Med Johans hjälp lyckades jag klämma i både mandelmassa och grädde i semlorna och så störtade jag iväg för att plocka upp mina Röda-Kors-kompisar. Varför är jag alltid ute i sista minuten?? Kom nästan 10 minuter för sent, men vi hann i tid till anstalten i varje fall. Många fångar (eller "klienter" som plitarna kallar dem) kom till matsalen och fikade med oss. Semlorna var omtyckta, så det kan nog hända att jag bakar fler i framtiden. Så länge jag lär mig räkna rätt på tiden...
Som alltid är det mysigt att komma hem till hundarna, för de blir alltid så glada över att se mig! Embla vill gärna komma fram och gosa, medan Amber får frispel och börjar tugga på Embla i ren upphetsning... Jag klippte deras klor i kväll och återigen lyckades jag klippa alla 36 utan blodbad. De ligger så himla snällt och fint, framför allt Amber rör inte en fena. Däremot märkte jag att det inte är så smart att ha urringad tröja när man klipper klor, för dessa flyger all världens väg och har en tendens att landa i urringningen...
Dagens tanke: Använd spegeln och inte kikaren när du letar efter fel.
Amber var fortfarande skraj när hon gick i vattentrasken, men det funkade. 3x3 minuter blev det även denna gång, men nästa vecka blir det nog lite mer. Jag tycker att hon går rakare på tassen när vi går promenad, men det är lite svårt att se, för hon är värsta studsbollen när vi är ute.
Med Johans hjälp lyckades jag klämma i både mandelmassa och grädde i semlorna och så störtade jag iväg för att plocka upp mina Röda-Kors-kompisar. Varför är jag alltid ute i sista minuten?? Kom nästan 10 minuter för sent, men vi hann i tid till anstalten i varje fall. Många fångar (eller "klienter" som plitarna kallar dem) kom till matsalen och fikade med oss. Semlorna var omtyckta, så det kan nog hända att jag bakar fler i framtiden. Så länge jag lär mig räkna rätt på tiden...
Som alltid är det mysigt att komma hem till hundarna, för de blir alltid så glada över att se mig! Embla vill gärna komma fram och gosa, medan Amber får frispel och börjar tugga på Embla i ren upphetsning... Jag klippte deras klor i kväll och återigen lyckades jag klippa alla 36 utan blodbad. De ligger så himla snällt och fint, framför allt Amber rör inte en fena. Däremot märkte jag att det inte är så smart att ha urringad tröja när man klipper klor, för dessa flyger all världens väg och har en tendens att landa i urringningen...
Dagens tanke: Använd spegeln och inte kikaren när du letar efter fel.
Kommentarer
Trackback
