Fjortis-hund
Vad har tagit åt mig? Måndag morgon och jag är flera minuter tidig till jobbet! Var det tack vare envist puffande hundar på morgonen eller att jag trodde klockan var mer när jag väl klev upp, efter att som vanligt ha snozzat i typ 50 minuter?
Även Amber hade en chock-artad morgon. Hon kastade sig över fruskoten med en gång, hon som inte haft ro att äta frukost de senaste veckorna. Hon har varit som värsta fjortisen, som springer hemifrån utan att äta frukost vareviga morgon...
Vid lunchtid, när mina lektioner var slut, så åkte jag hemåt. Men först svängde jag förbi Röda Korset för att hämta ut personkort, som alla frivilliga medarbetare nu ska ha, och förbi djuraffären. Två säckar hundmat, nu står sig mina älsklingar säkert i två veckor igen! Lagom tills lönen kommer, alltså...
Sedan åkte jag med Amber till Djursjukhuset igen, för att köra vattentrasken. Den var lika läskig den här gången också, och stackarn flåsade som efter ett halvt maratonlopp. Efter en stund gnydde hon på mig också. Sammanlagt gick hon 3x3 minuter och hon var helt slut efter det! Fysiskt blev hon trött av att gå på huk med rumpan så mycket som hon gjorde, men psykiskt var det den största påfrestningen. Just nu ligger damen i soffan och snarkar högt och verkar drömma otäcka drömmar om dagens påtvingade aktivitet.
Egentligen skulle jag till Mary Kay efter det, men jag pallar bara inte. Förkylningen har klubbat ner mig totalt, så även om det idag verkar vara en oerhört nyttig och viktig del för mig på mötet, så måste jag kasta in handduken. Jag får stanna här hemma och glo på tv i stället. Svårt val: Outsiders om syskon som är kärlekspar eller Familjen Annorlunda? Lutar åt ett fasligt zappande!
Apropå tv, så kom jag på ytterligare en sak jag gillade med Twilight-filmen. I en scen satt de och åt mitt absoluta favoritgodis: twizzlers! Då satt jag och dreglade över tv-skärmen. (Jag kan alltid skylla på hundarna om det märks...)
Jag är så glad att jag kan ha örhängen igen! Tryckte i ett par silvriga med hjärtan idag, så här dagen efter Alla Hjärtans Dag. Visserligen insåg jag redan efter 4,8 sekunder att långa örhängen och långt hår inte alltid är en smart kombination. Men det struntar jag i. Vill man vara fin... Lyckligtvis glider hängena i lätt, och inte som för några år sedan, när jag alltid höll andan när jag skulle trycka i örhängena och till slut nästan tuppade av.
Apropå svenska språket, som jag skrev om igår (tror jag det var), så förfasas jag ibland över vissa journalister. Har de ingen utbildning? Fast många skribenter är nog inte journalister i botten, som de som författat tv-tablån på internet, som jag brukar använda mig av. "Charlotte Kalla begår OS-premiär i kväll" basuneras ut på första sidan. Man kan begå ett brott och begå självmord, men knappast begå en premiär! I köket på spisfläkten har jag satt upp kylskåpsmagneter med sportbludder av typen: "Då sa jag till domaren på ren svenska: Go home!", "Serven hade en hastighet på 205 km/h, som en moped ungefär" eller "Gamla stjärnor kommer man ihåg bättre än de som ännu inte blivit stjärnor". Det enda tråkiga med mitt nya kök och de inbyggda kylarna/frysarna är att jag har så få metallytor. Jag har fått sätta upp mina finaste kylskåpsmagneter på torkskåpet i badrummet!
Även Amber hade en chock-artad morgon. Hon kastade sig över fruskoten med en gång, hon som inte haft ro att äta frukost de senaste veckorna. Hon har varit som värsta fjortisen, som springer hemifrån utan att äta frukost vareviga morgon...
Vid lunchtid, när mina lektioner var slut, så åkte jag hemåt. Men först svängde jag förbi Röda Korset för att hämta ut personkort, som alla frivilliga medarbetare nu ska ha, och förbi djuraffären. Två säckar hundmat, nu står sig mina älsklingar säkert i två veckor igen! Lagom tills lönen kommer, alltså...
Sedan åkte jag med Amber till Djursjukhuset igen, för att köra vattentrasken. Den var lika läskig den här gången också, och stackarn flåsade som efter ett halvt maratonlopp. Efter en stund gnydde hon på mig också. Sammanlagt gick hon 3x3 minuter och hon var helt slut efter det! Fysiskt blev hon trött av att gå på huk med rumpan så mycket som hon gjorde, men psykiskt var det den största påfrestningen. Just nu ligger damen i soffan och snarkar högt och verkar drömma otäcka drömmar om dagens påtvingade aktivitet.
Egentligen skulle jag till Mary Kay efter det, men jag pallar bara inte. Förkylningen har klubbat ner mig totalt, så även om det idag verkar vara en oerhört nyttig och viktig del för mig på mötet, så måste jag kasta in handduken. Jag får stanna här hemma och glo på tv i stället. Svårt val: Outsiders om syskon som är kärlekspar eller Familjen Annorlunda? Lutar åt ett fasligt zappande!
Apropå tv, så kom jag på ytterligare en sak jag gillade med Twilight-filmen. I en scen satt de och åt mitt absoluta favoritgodis: twizzlers! Då satt jag och dreglade över tv-skärmen. (Jag kan alltid skylla på hundarna om det märks...)
Jag är så glad att jag kan ha örhängen igen! Tryckte i ett par silvriga med hjärtan idag, så här dagen efter Alla Hjärtans Dag. Visserligen insåg jag redan efter 4,8 sekunder att långa örhängen och långt hår inte alltid är en smart kombination. Men det struntar jag i. Vill man vara fin... Lyckligtvis glider hängena i lätt, och inte som för några år sedan, när jag alltid höll andan när jag skulle trycka i örhängena och till slut nästan tuppade av.
Apropå svenska språket, som jag skrev om igår (tror jag det var), så förfasas jag ibland över vissa journalister. Har de ingen utbildning? Fast många skribenter är nog inte journalister i botten, som de som författat tv-tablån på internet, som jag brukar använda mig av. "Charlotte Kalla begår OS-premiär i kväll" basuneras ut på första sidan. Man kan begå ett brott och begå självmord, men knappast begå en premiär! I köket på spisfläkten har jag satt upp kylskåpsmagneter med sportbludder av typen: "Då sa jag till domaren på ren svenska: Go home!", "Serven hade en hastighet på 205 km/h, som en moped ungefär" eller "Gamla stjärnor kommer man ihåg bättre än de som ännu inte blivit stjärnor". Det enda tråkiga med mitt nya kök och de inbyggda kylarna/frysarna är att jag har så få metallytor. Jag har fått sätta upp mina finaste kylskåpsmagneter på torkskåpet i badrummet!
Kommentarer
Trackback
