Häng mellan benen?

Igår var det första arbetsdagen efter ledigheten. Hann jobba säkert en hel timme innan migränflimmer startade och jag fick trycka i mig tabetter för att förhindra en mastodont-attack. Mådde ändå pyton på eftermiddagen. När man är gravid och mår pyton, så står man ut för att man får ut något gott av allt. Men migränillamående? Vad för roligt blir det av det!?

Information, utbildning i datasalen som var busenkel (jag hjälpte snabbt mina kollegor eftersom jag snappade upp programmen med en gång), konferens. Sedan hem och göra taco medan illamåendet gungade framför ögonen. Fast senare på kvällen mådde jag mycket bättre. Kan det kanske bero på att jag fick prata med Älsklingen...?

Idag var första skoldagen för eleverna. Jag började terminen med att komma en kvart för sent, för snäll som jag är försökte jag dra en bil ur det snöiga diket. Tyvärr var det snorhalt och en stor fyrhjulsdriven bil som kom och hjälpte till lyckades först inte heller, utan stod och spann på stället. Men så småningom gick det och kvinnan var räddad från att stå i sjutton minusgrader och vänta på bärgare ute på vischan.

Allra första dagen efter lovet, läsning direkt på morgonen, ingen lärare. Hur många satt och läste när jag väl kom tror ni? Fast vad spekar det för roll så här första dagen? Lika bra att de får prata av sig, så de inte gör det på lektionerna i stället! =) Annars har lektionerna flutit på bra och eleverna har skött sig väldigt bra för att vara första skoldagen, men gud, vad seg jag var på eftermiddagen! Hade kunnat skicka hem eleverna ett par timmar tidigare, bara för att få vila själv!

Både igår och idag hade jag sarong från Guinea på mig. Åkte givetvis i byxor eftersom det är eskimå-kyla utanför, men bytte om på jobbet. Till min fasa upptäckte jag dock att de båda strumpbyxorna jag tagit med mig är modell "lagom tjock men annars för dvärgar"! Herre min Je - vad göra? Gå med strumpbyxor á la tonårshäng mellan benen (ingen ser ju för kjolen, men jag KÄNNER det ju!) eller gå utan strumpbyxor (trots Afrika så är benen lika vita som ett stomatol-leende) och riskera pruttljud från sandalerna (tro mig - i skolans värld skulle jag snabbt få mindre käcka smeknamn!)? Nä, för en gångs skull hade jag tur och hade ett par oöppnade nylonstrumpor i knälängd liggandes mellan klassiker och ordklasser i bokhyllan, och de var ju bättre än ingenting. Knästrumpor it was! 

Lyssnade på radion idag och hörde att det är/blir kallast i mellansverige. Söderut blir det mellan en och tio minus, norrut mellan tre och tio minus. Här i mitten blir det kallast: mellan tio och tjugo minus. Kung Bore vägrar släppa sitt grepp om oss frusna mitt-bor! Fast personligen gör det mig ingenting. Jag har ju missat nästan tre veckors kyla och snö, så jag tycker det är kul. Synd man inte kan göra snöbollar bara, så jag kan kasta på barnen. Får väl mulla dem i stället *skratt*

Nähä, måste väl agera "bra mamma" och göra middag idag igen. Boring! Min mage är inte glad på mig, troligtvis för att den chockades med fjorton kilo sött när jag kom hem från Afrika plus en näve treo. Inte bra det heller. Nu måste jag väl ge den lite vettig mat som plåster på såren.  

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0