K-räkningar
Efter att ha vilat en liten stund är jag fortfarande tröttare än en sengångare. Skulle nog behöva gå i ide ett halvår eller så... Åtminstone tills Ben kommer hem igen!
Och vilket trevligt mottagande man fick när man kom hem! Brevlådan var nästan full - sju räkningar kom på en och samma dag. Jippie... Inte blev man rik på trisslotterna som kom i lådan heller, även om jag vann ovanligt mycket (50 + 25 kronor). Bara 25:- back denna gång!
Har ingen ork eller energi att greja med belysning, kökslådor, disk eller gardinstänger heller. Det vore ju totalt ocharmigt ifall hela huset var tipp-topp försöker jag intala mig själv. Men det går inte så bra med Operation Övertalning...
Det här med telefonkort är ju en bra idé. Då ringer man inte för mer än man vet om, även om de alltid luras. "You've got 82 minutes" förkunnar den datoriserade kvinnorösten, men i själva verket är man glad ifall det blir 25. Men ett annat problem är när man inte ringer upp hela summan på kortet. Ska jag då börja med det gamla kortet, prata i de 3-4 minuter som är kvar och sedan, när det bryts, ringa upp med det nya telefonkortet? Skulle ju kunna vara en tanke om det inte vore så förbenat svårt att komma fram. Man kan ju få försöka 30 gånger innan man kommer fram och då är det ju inte kul att behöva ringa upp efter ett par minuter igen och få göra 30 nya försök. Ett annat alternativ är att jag ringer tills det tar slut, och så är samtalet färdigt. Men det fungerar inte alls, tycker jag, för jag vill ju avsluta med puss-fraserna... Så nu börjar telefonkorten samlas på hög. Vad göra?
Vilka mobbare! I mitt akvarium simmar just nu en palettciklid med ena ögat halvt ut-poppat. De andra fiskarna ger sig nämligen på honom. Attans så ojuste! Och inte kan han ringa BRIS eller Friends heller. Nä, han får snällt simma runt där och ta skydd bäst han kan. Eller så köper jag ett till akvarium och låter honom simma där i stället... De är ju syskon och släkt allihopa (alla palettciklider), så de bör ju vara sams! Men nädå, slåss om systrarna gör de, incestfiskarna!
Nä, nu ska jag nog krypa upp i soffan med en skål full med ris á la Malta igen. Kommer aldrig klara mig utan alla godsaker här i livet, framför allt choklad. Ja, jag älskar ju choklad så mycket, så jag skaffade mig en alldeles egen chokladman! =)
Och vilket trevligt mottagande man fick när man kom hem! Brevlådan var nästan full - sju räkningar kom på en och samma dag. Jippie... Inte blev man rik på trisslotterna som kom i lådan heller, även om jag vann ovanligt mycket (50 + 25 kronor). Bara 25:- back denna gång!
Har ingen ork eller energi att greja med belysning, kökslådor, disk eller gardinstänger heller. Det vore ju totalt ocharmigt ifall hela huset var tipp-topp försöker jag intala mig själv. Men det går inte så bra med Operation Övertalning...
Det här med telefonkort är ju en bra idé. Då ringer man inte för mer än man vet om, även om de alltid luras. "You've got 82 minutes" förkunnar den datoriserade kvinnorösten, men i själva verket är man glad ifall det blir 25. Men ett annat problem är när man inte ringer upp hela summan på kortet. Ska jag då börja med det gamla kortet, prata i de 3-4 minuter som är kvar och sedan, när det bryts, ringa upp med det nya telefonkortet? Skulle ju kunna vara en tanke om det inte vore så förbenat svårt att komma fram. Man kan ju få försöka 30 gånger innan man kommer fram och då är det ju inte kul att behöva ringa upp efter ett par minuter igen och få göra 30 nya försök. Ett annat alternativ är att jag ringer tills det tar slut, och så är samtalet färdigt. Men det fungerar inte alls, tycker jag, för jag vill ju avsluta med puss-fraserna... Så nu börjar telefonkorten samlas på hög. Vad göra?
Vilka mobbare! I mitt akvarium simmar just nu en palettciklid med ena ögat halvt ut-poppat. De andra fiskarna ger sig nämligen på honom. Attans så ojuste! Och inte kan han ringa BRIS eller Friends heller. Nä, han får snällt simma runt där och ta skydd bäst han kan. Eller så köper jag ett till akvarium och låter honom simma där i stället... De är ju syskon och släkt allihopa (alla palettciklider), så de bör ju vara sams! Men nädå, slåss om systrarna gör de, incestfiskarna!
Nä, nu ska jag nog krypa upp i soffan med en skål full med ris á la Malta igen. Kommer aldrig klara mig utan alla godsaker här i livet, framför allt choklad. Ja, jag älskar ju choklad så mycket, så jag skaffade mig en alldeles egen chokladman! =)
Kommentarer
Trackback
