1 år med Kärleken!
Igår var det dags att fira att det var exakt ett år sedan Ben och jag träffades första gången och inledde vårt passionerade förhållande. Jag åkte ner till honom efter lunch och på eftermiddagen drog vi in till stan (Stockholm) med en grogg redan i magen. Det är ju så dyrt ute! Eftersom jag var hungrig, så började vi på Creperiet, där Ben jobbat. Vi åt en varsin gallette och delade på en flaska rosévin. Personalen var så snäll och sade att huset bjöd, så de fick gott om dricks i stället. Sedan traskade vi till Medborgarplatsen och Kvarnens uteservering, där Kim jobbar. Ben drack ett par öl, men jag tog det lugnt med två läsk och ett gäng jordnötter, som jag kastade ner i luftstrupen. Hostattack utan dess like följde därpå och röd i ansiktet och med tårar i ögonen försökte jag förmedla till Kärleken att det inte alls hjälper med att dricka. Nåväl, det slutade bra och senare drog vi vidare. Nu skulle jag testa kändisställena!
Först ut på önskelistan stod Café Opera. Vi passerade Kungsträdgården där det var ett himla drag bland Frälsningsarméns deltagare från hela världen. Häftig musik, men knappast kändistätt. Väl framme vid Caféet var det stendött. Jag tittade i varje fall in och insåg att bara ett glas vatten säkert kostar 100 pix. Nä, där ville jag inte vara. Vi tog då våra apostlahästar och besökte Sturecompagniet. Men vi kom bara till entrén, för det var stängt av någon oklar anledning. Ingen lapp fanns. Besvikna gick vi då till East på andra sidan Stureplan. Suck, bara 20-åringar och rätt dött där med... Nä, det blev en tur till Gamla Stan i stället, där det är tätt mellan de små pubarna. Även om det regnat lite när vi var på Kvarnen, så hade det nu blivit varmt igen oc h jag ville sitta ute. Vi gick in på en irländsk pub och Ben vägrade prata engelska med servitrisen (som fattade utmärkt ändå), men när vi skulle gå ut blev vi stoppade av vakten. Efter 22 får man inte sitta ute. Så det blev till att sitta inne i värmen, men ett band spelade så det var rätt trevligt ändå. För att undersöka utslängningsfaktorn testade vi lite äkta fjortis-hångel, men ingen släpade ut oss. Så efter groggen/ölen fick vi ta oss ut alldeles själva. Vid det laget insåg vi att vi inte är 18 och kan partaja till 3-snåret, så vi tog tunnelbanan hem. Utekvällen då jag skulle göra alla kändisställen slutade med... pubhångel och bästa draget hos Frälsningsarmén. Nåja, det får duga! =)
Utanför Bens hus undersökte ett rådjur hela gården. Mysigt! Fast hon var feg, så vi kom aldrig nära, trots att vi försökte...
Ja, och nu är det söndag och jag är hemma igen. Våldgästar yngsta sonens dator, så jag kan blogga lite. Min är fortfarande helt väck.
Först ut på önskelistan stod Café Opera. Vi passerade Kungsträdgården där det var ett himla drag bland Frälsningsarméns deltagare från hela världen. Häftig musik, men knappast kändistätt. Väl framme vid Caféet var det stendött. Jag tittade i varje fall in och insåg att bara ett glas vatten säkert kostar 100 pix. Nä, där ville jag inte vara. Vi tog då våra apostlahästar och besökte Sturecompagniet. Men vi kom bara till entrén, för det var stängt av någon oklar anledning. Ingen lapp fanns. Besvikna gick vi då till East på andra sidan Stureplan. Suck, bara 20-åringar och rätt dött där med... Nä, det blev en tur till Gamla Stan i stället, där det är tätt mellan de små pubarna. Även om det regnat lite när vi var på Kvarnen, så hade det nu blivit varmt igen oc h jag ville sitta ute. Vi gick in på en irländsk pub och Ben vägrade prata engelska med servitrisen (som fattade utmärkt ändå), men när vi skulle gå ut blev vi stoppade av vakten. Efter 22 får man inte sitta ute. Så det blev till att sitta inne i värmen, men ett band spelade så det var rätt trevligt ändå. För att undersöka utslängningsfaktorn testade vi lite äkta fjortis-hångel, men ingen släpade ut oss. Så efter groggen/ölen fick vi ta oss ut alldeles själva. Vid det laget insåg vi att vi inte är 18 och kan partaja till 3-snåret, så vi tog tunnelbanan hem. Utekvällen då jag skulle göra alla kändisställen slutade med... pubhångel och bästa draget hos Frälsningsarmén. Nåja, det får duga! =)
Utanför Bens hus undersökte ett rådjur hela gården. Mysigt! Fast hon var feg, så vi kom aldrig nära, trots att vi försökte...
Ja, och nu är det söndag och jag är hemma igen. Våldgästar yngsta sonens dator, så jag kan blogga lite. Min är fortfarande helt väck.
Kommentarer
Trackback