Vilken smäll!

Det blev som jag trodde. När Amber sprang in i mig på promenaden i förrgår, så resulterade det i värsta blåmärket vid sidan av knät. Inte snyggt och väldigt ömt. Tur ändå att det inte är sommar och man ska gå barbent! Fast det gör jag ju ändå aldrig på sommaren heller...

Blåmärke modell större
 
Idag började jag med mina utvecklingssamtal. Givetvis hann ett värsta migränanfall sätta igång, så nu sitter jag här hemma med ett kraftigt pulserande huvud och oroar mig inför morgondagens tre utvecklingssamtal. Dessutom är det extremt mycket att läsa igenom inför varje samtal. Jag ska ha 16 stycken före påsklovet och bunten jag ska plöja igenom är inte rolig! Jag menar, förutom den så har jag ju mina ordinarie lektioner + förhör + alla nationella prov, omdömesskrivningar etc.

Denna bunt plus några sidor till är bara omdömen till mina mentorselever...

Det papperslösa samhället? Jo, tjena....

Jag har funderat en del kring euro, närmare bestämt uttalet av det. I övriga Europa verkar man uttala det som i just ordet "Europa" (åtminstone det engelska uttalet): juro. Men i Sverige ska vi kalla valutan evro. Varför? Vi säger ju inte Evropa. I många andra fall, så anammar vi ett engelskt uttal, så det hade ju inte precis varit konstigt ifall vi gjorde det här också.

Att engelskan kommer in mer och mer i Sverige är kanske mest tydligt i filmvärlden. Idag får filmerna sällan svenska namn, utan behåller sina engelska. "Twilight" och "New Moon" är populära filmer och på TV tittar många på "Desperate Housewives", "Grey's Anatomy" etc. Jag vet inte varför serierna/filmerna inte kan få svenska namn längre. Det är ju inte kul för den som har svårt med engelskan, menar jag.

En som inte begriper de engelska titlarna, men å andra sidan inte hade fattat de svenska heller, stötte jag på igår. På väg hem från hunddagis stod en bil nersladdad i diket vid en åker och en kille gick utanför. Jag vevade ner rutan och frågade om han fått hjälp, eftersom jag precis mött en bil, så den kanske var på väg efter bärgningshjälp. Men killen kunde inte svenska och inte ett enda ord engelska heller. Och hur lätt är det då att kommunicera, när man dessutom är stressad över att ens hundar har fått damp i bilen...? "Tractor" försökte jag och pekade på bondgården bredvid. Han knatade ditåt, men om han begripit något låter jag vara osagt. Varför åker man till ett land där man inte kan ett ord och inte heller kan något annat internationellt språk, som man kan kommunicera på? (Jag misstänker att han var från ett öststatsland)


Kommentarer
Postat av: Linda

Jag gillar det tyska uttalet av Euro bäst...

å när det gäller utvecklingssamtal har jag hört talas om en som klarade av ett på dryga 23 minuter. Makalöst, eller rent uselt kanske.

2010-03-23 @ 19:34:53

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0