Provocerande!
Johan började höstlovet med att bjuda hit två kompisar, som med sina datorer satt och spelade hela natten. Även om de var förhållandevis tysta, så skällde Embla flera gånger på natten, så klockan tre ringde jag Johan i förrådet på tomten och bad dem vara tysta. Vovven förpassades till mitt rum, där det inte hördes något. Hoppas bara grannen vägg-i-vägg med förrådet fick sova...
Efter 90 minuters väntan hos veterinären fick Embla äntligen undersökas. Trots ny soffa inne i mottagningsrummet, så blev det inte roligare av att vänta. Veterinären tror bara det är ett ödem, så vi ska avvakta. Nåja, det kostade ändå en femhundring att få henne att klämma på bogen och spana in nyköpta inventarier...
Därefter lassade jag bilen full med knivar (tre stycken i varje fall), eftersom Ben har det lite klent på den fronten. Vid Globen mötte jag upp med dem och vi tog tunnelbanan till Slussen och gick in till Sergels Torg. I hela Gamla Stan kryllar det av butiker, som jag och flickorna älskade att titta i, medan Ben och Simon snabbt tröttnade och ville komma hem någon gång... Framme vid Sergel, så fick vi ta del av sådan där kultur, som man inte begriper sig på. Massor av folk tittade och det förstår jag, för det var verkligen provocerande. En man rörde sig långsamt och utan att säga något med två lammhuvuden framför ansiktet. Och yes, det var riktiga lammhuvuden! Nyslakatade, antar jag, för han var blodig i ansiktet efteråt. Sedan stod han ett tag med lammhuvudena i sina utsträckta händer osv osv. You know the drill. Ett budskap gemene man inte begriper för fem öre.
Tunnelbana hem, för nu var vi hungriga. Mitt i den fullsmockade t-banan lägger Linn av en rap, som måste hörts över hela vagnen. Folket vände sig om överallt och många log när de såg att det var ett barn som rapat. Pinsamt, tyckte jag som satt med henne i knät...
Tyvärr kunde jag inte sova över hos Ben, eftersom Johan då skulle vara ensam hemma.
Det var svårt att kliva upp i morse. Det tar alltid emot när man vet att man har hundra saker att göra, och om en av alla dessa grejer är att betala räkningarna, så tar det emot ännu mer. Nåja, jag har varit ganska effektiv idag och gjort en massa. men det är tusan så komplicerat en del saker ska vara! Ringde ICA förut, för jag ville ha ett till kort (en dublett), så Andreas kan ha det. "Fyll i en ansökan i butiken" svarade hon. Idag tänkte jag göra det, men döm om min förvåning när det visar sig vara så komplicerat att jag måste byta ut mitt gamla kort och be om ett nytt avtal igen. Hur blir det med kontot - blir det också nytt? Jag som har autogiro och allt. Nä, fy för krångel!!
Har också fått upp en "hylla" till alla mina örhängen i badrummet. Jag ska ju alltid göra en massa mindre smakfulla hemma-snickerier... Nåja, badvsampar fungerar jättebra och snyggt blev det - inte direkt.
Efter 90 minuters väntan hos veterinären fick Embla äntligen undersökas. Trots ny soffa inne i mottagningsrummet, så blev det inte roligare av att vänta. Veterinären tror bara det är ett ödem, så vi ska avvakta. Nåja, det kostade ändå en femhundring att få henne att klämma på bogen och spana in nyköpta inventarier...
Därefter lassade jag bilen full med knivar (tre stycken i varje fall), eftersom Ben har det lite klent på den fronten. Vid Globen mötte jag upp med dem och vi tog tunnelbanan till Slussen och gick in till Sergels Torg. I hela Gamla Stan kryllar det av butiker, som jag och flickorna älskade att titta i, medan Ben och Simon snabbt tröttnade och ville komma hem någon gång... Framme vid Sergel, så fick vi ta del av sådan där kultur, som man inte begriper sig på. Massor av folk tittade och det förstår jag, för det var verkligen provocerande. En man rörde sig långsamt och utan att säga något med två lammhuvuden framför ansiktet. Och yes, det var riktiga lammhuvuden! Nyslakatade, antar jag, för han var blodig i ansiktet efteråt. Sedan stod han ett tag med lammhuvudena i sina utsträckta händer osv osv. You know the drill. Ett budskap gemene man inte begriper för fem öre.
Tunnelbana hem, för nu var vi hungriga. Mitt i den fullsmockade t-banan lägger Linn av en rap, som måste hörts över hela vagnen. Folket vände sig om överallt och många log när de såg att det var ett barn som rapat. Pinsamt, tyckte jag som satt med henne i knät...
Tyvärr kunde jag inte sova över hos Ben, eftersom Johan då skulle vara ensam hemma.
Det var svårt att kliva upp i morse. Det tar alltid emot när man vet att man har hundra saker att göra, och om en av alla dessa grejer är att betala räkningarna, så tar det emot ännu mer. Nåja, jag har varit ganska effektiv idag och gjort en massa. men det är tusan så komplicerat en del saker ska vara! Ringde ICA förut, för jag ville ha ett till kort (en dublett), så Andreas kan ha det. "Fyll i en ansökan i butiken" svarade hon. Idag tänkte jag göra det, men döm om min förvåning när det visar sig vara så komplicerat att jag måste byta ut mitt gamla kort och be om ett nytt avtal igen. Hur blir det med kontot - blir det också nytt? Jag som har autogiro och allt. Nä, fy för krångel!!
Har också fått upp en "hylla" till alla mina örhängen i badrummet. Jag ska ju alltid göra en massa mindre smakfulla hemma-snickerier... Nåja, badvsampar fungerar jättebra och snyggt blev det - inte direkt.
Kommentarer
Trackback
