Vrrrrom! Jeanette - superföraren!
Eftersom Andreas inte kunde sova hemma och ta hand om Amber, så fick Bens flickor avgöra. Skulle jag komma ner till dem, men då med hunden? Jodå, det gick bra, så på kvällen satte jag mig bakom ratten efter att ha stuvat in 60 kg grand danois i bagaget. Där ville hon emellertid inte sitta hela tiden, så ett tag klev hon över till passagerarsätet (mitt på motorvägen), så jag fick försöka baxa bak henne medan jag körde. Äventyrligt, men det gick!
Då det bara var ett par plusgrader, så körde jag lite försiktigare än vanligt ner. Vid Akalla gled en bil förbi mig, men snart körde jag om honom igen, och förutom den lilla "missen", så kom jag hela vägen från Uppsala till Enskede Gård utan att bli omkörd! Det var inget jag hade planerat, men visst blev det en kul grej när det visade sig att bilisterna inte brände på som vanligt efter Järva Krog.
På hemvägen idag kryllade det av polisbilar. Den första såg jag när trafiken längre fram plötsligt var som en klump, medan det längre fram i körbanorna var helt tomt. Alla leker en katt-och-råtta-lek och håller sig precis bakom polisbilen hela tiden. Ingen vågar köra om. Så fort den svänger av, så drabbas alla av blyfot igen... Fast idag kom det ett par till bakifrån, men jag upptäckte dem i tid. Till slut förstod jag varför det var så många poliser ute. Vid Mora Stenar, strax söder om Uppsala, hade polisen spärrat av ena körbanan och kontrollerade massor med bilister. Lyckligtvis inte mig, för de hade nog inte blivit så glada över att Amber inte låg avskärmad i bagaget (sätet var nerfällt, så hon kunder fritt röra sig).
Om en polis någon dag stoppar mig för fortkörning, så ska jag säga "Det var på tiden!". Undrar vad de skulle svara...
Nåväl, jag var ju som sagt nere i Stockholm över natten. Och vilken natt det blev... Framåt 3.30 vaknade Linn och det visade sig att hon drabbats av magsjuka. Hon hann inte till toaletten, men lyckades missa sängen. Dusch, golvskurning etc. Tillbaka i sängen. Oops, det kom visst mera. I sängen denna gång. Pust och stånk, men till slut kunde vi lägga oss. Jag bäddade åt mig i bäddsofffan, så Linn kunde ligga i sängen bredvid Ben, utan att det skulle vara trångt. Men hur lätt är det på en skala att somna om då?
Vissa räknar får, andra dricker varm mjölk. Själv ligger jag och funderar ut kluriga ramsor, som jag glatt deklarerade för Ben klockan 5. "Ett dussin russin blir man inte mätt på, för ett dussin är bara 10 plus 2". Eller, min favorit: "Ett gross albatross vore en syn, 144 stora fåglar i skyn!". Tänkte ut något om "Ett tjog tjugor", men slutklämmen blev inte bra. Ja, där ligger jag mitt i natta hos min älskade och tänker ut hur man kan lära eleverna kluriga antals-ord. Och jag som inte ens har matte!
Då det bara var ett par plusgrader, så körde jag lite försiktigare än vanligt ner. Vid Akalla gled en bil förbi mig, men snart körde jag om honom igen, och förutom den lilla "missen", så kom jag hela vägen från Uppsala till Enskede Gård utan att bli omkörd! Det var inget jag hade planerat, men visst blev det en kul grej när det visade sig att bilisterna inte brände på som vanligt efter Järva Krog.
På hemvägen idag kryllade det av polisbilar. Den första såg jag när trafiken längre fram plötsligt var som en klump, medan det längre fram i körbanorna var helt tomt. Alla leker en katt-och-råtta-lek och håller sig precis bakom polisbilen hela tiden. Ingen vågar köra om. Så fort den svänger av, så drabbas alla av blyfot igen... Fast idag kom det ett par till bakifrån, men jag upptäckte dem i tid. Till slut förstod jag varför det var så många poliser ute. Vid Mora Stenar, strax söder om Uppsala, hade polisen spärrat av ena körbanan och kontrollerade massor med bilister. Lyckligtvis inte mig, för de hade nog inte blivit så glada över att Amber inte låg avskärmad i bagaget (sätet var nerfällt, så hon kunder fritt röra sig).
Om en polis någon dag stoppar mig för fortkörning, så ska jag säga "Det var på tiden!". Undrar vad de skulle svara...
Nåväl, jag var ju som sagt nere i Stockholm över natten. Och vilken natt det blev... Framåt 3.30 vaknade Linn och det visade sig att hon drabbats av magsjuka. Hon hann inte till toaletten, men lyckades missa sängen. Dusch, golvskurning etc. Tillbaka i sängen. Oops, det kom visst mera. I sängen denna gång. Pust och stånk, men till slut kunde vi lägga oss. Jag bäddade åt mig i bäddsofffan, så Linn kunde ligga i sängen bredvid Ben, utan att det skulle vara trångt. Men hur lätt är det på en skala att somna om då?
Vissa räknar får, andra dricker varm mjölk. Själv ligger jag och funderar ut kluriga ramsor, som jag glatt deklarerade för Ben klockan 5. "Ett dussin russin blir man inte mätt på, för ett dussin är bara 10 plus 2". Eller, min favorit: "Ett gross albatross vore en syn, 144 stora fåglar i skyn!". Tänkte ut något om "Ett tjog tjugor", men slutklämmen blev inte bra. Ja, där ligger jag mitt i natta hos min älskade och tänker ut hur man kan lära eleverna kluriga antals-ord. Och jag som inte ens har matte!
Kommentarer
Trackback
