Raggarbil till jobbet

På dagens promenad med Embla, så mötte vi en liten flicka (i 9-10-årsåldern) med en liten hund. Det borde väl inte ha varit några problem? Nu visade det sig att hennes vovve var allt annat än väluppfostrad och den lilla flickan slet av alla sina krafter för att hålla kvar hunden när vi möttes. Såg henne senare också, när ingen hund var i närheten, och hon hade det nästan lika kämpigt då med. Jag begriper inte varför så många småhundsägare tror att det inte är något problem att deras små ögonstenar skäller och drar. Faktum är att det oftast är de stora hundarna som är disciplinerade, för där skulle det aldrig fungera med ett monster i koppel...



Nu när snön börjat försvinna, så får vi leva med att ta reda på vinterns synder. Jag har redan plockat en kasse med hundskit och nu är det Johans tur att ta sig an de ibland ludna högarna. Ben har redan förkunnat att han minsann inte tänker ligga på en filt på tomten i sommar, men han kanske ändrar sig när han ser hur lummig trädgård jag får tack vare all gratis gödsel...

Just nu kör jag runt i en raggarbil. Tror folk i varje fall, som vänder sig om när jag puttrar förbi. Troiligen är det hål i avgasröret (säger jätteamatören på bilar), så jag måste till en verkstad snabbt. Det är så pinsamt att låta illa på vägarna, men egentligen begriper jag inte varför jag ska tycka det. Kanske är det för att vi kvinnor inte vill förknippas med oljud eller stank? (Och därför pruttar, bajsar och rapar vi aldrig. Någonsin.).


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0