Skövlad skog tar på krafterna
Nu är jag solokvist hela helgen! Jag kan fuska precis så mycket jag vill med korv med bröd till middag, glass hela kvällen lång, sova så mycket orkar... Nåja, helt solo är jag ju inte. "Benny" hänger ju med precis överallt och gör sig påmind. Han ser till att göra gott om plats för sig och har ibland discodans på schemat. Mysigt!
Häromdagen tänkte jag ta en skön tur i de gamla skogarna med Embla. "Min" skog är ju rena isbanan, så jag hoppades på att det var bättre där uppe. Fick till min stora besvikelse se att det mesta var skövlat nu. Det var helt omöjligt att känna igen sig när man gick, men tack och lov fanns stigen kvar, som jag kunde följa. Även om det innebar skutt över träd... Lyckligtvis fann jag att den jätteifna granen var intakt och hade skonats.
Insåg att det inte var det smartaste att gå där, med mockastövlar i sankmarken och bitvis tolv ton sågade grenar att balansera över med dyrbar last i magen. Tog mig i varje fall fram till stora vägen till slut. Även om jag svor över promenaden, så var Embla nöjd med alla grenar och stockar hon kunde tugga på och ha dragkamp med.
Känner mig lätt frustrerad. Har rättat allt jag har hemma (58 nationella prov och 29 ordklassprov bland annat) och har skrivit alla omdömen. Vad ska jag göra hela söndagen då? Känns så himla konstigt att ha en dag ledigt. Min vana trogen är jag övertygad om att jag kommer att sätta mig i arbete genom att göra nya arbetsområden eller måldokument, för jag blir så rastlös annars. Läskigt, så man jobbar ihjäl sig egentligen...
Häromdagen tänkte jag ta en skön tur i de gamla skogarna med Embla. "Min" skog är ju rena isbanan, så jag hoppades på att det var bättre där uppe. Fick till min stora besvikelse se att det mesta var skövlat nu. Det var helt omöjligt att känna igen sig när man gick, men tack och lov fanns stigen kvar, som jag kunde följa. Även om det innebar skutt över träd... Lyckligtvis fann jag att den jätteifna granen var intakt och hade skonats.
Insåg att det inte var det smartaste att gå där, med mockastövlar i sankmarken och bitvis tolv ton sågade grenar att balansera över med dyrbar last i magen. Tog mig i varje fall fram till stora vägen till slut. Även om jag svor över promenaden, så var Embla nöjd med alla grenar och stockar hon kunde tugga på och ha dragkamp med.
Känner mig lätt frustrerad. Har rättat allt jag har hemma (58 nationella prov och 29 ordklassprov bland annat) och har skrivit alla omdömen. Vad ska jag göra hela söndagen då? Känns så himla konstigt att ha en dag ledigt. Min vana trogen är jag övertygad om att jag kommer att sätta mig i arbete genom att göra nya arbetsområden eller måldokument, för jag blir så rastlös annars. Läskigt, så man jobbar ihjäl sig egentligen...
Kommentarer
Trackback
