Tiderna förändras

Aaahhhh, så härligt med sommarsoliga dagar, sena sovmornar och en kalender som är helt obokad! Just nu är jag och Kevin i Stockholm och latar oss. Vi brukar gå upp ungefär när pappa kommer hem vid lunchtid... Idag har vi (jag, Ben och Kevin) tagit en lång tur på Söder, mest till fots. När vi åt kebab (bara en och en halv jalapeño av fem möjliga), så ville jag plötsligt uppsöka mitt gamla jobb: Sparlivs. Mindes adressen (Folkungagatan 105) och efter att ha gett Kevin tutte (till kebaberians anställdas förtret, fast de vågade inte säga något) och avklarat en rejäl kaskadspya av lilleman, så traskade vi glada i hågen iväg till nummer 105. Till min stora besvikelse (men inte förvåning), så finns butiken inte kvar. I stället var där en pub, men jag kikade in och fick flashbacks av hur jag, Johnnie och de andra skötte affären exemplariskt, trots att vi bara var tonåringar. Kanske de vuxna inte var av samma åsikt, men nog tyckte jag att vi var duktiga i varje fall, trots att vi alla tyckte att hela personalstyrkan behövde stå och snacka skit (samtidigt som vi jobbade) i mjölkkylen varma dagar. När vi satt i kassorna, så hade vi värsta tävlingarna. Vem knappade snabbast in varorna? Jo, duktiga var vi faktiskt, för vi knappade i princip aldrig fel (på den tiden fanns inga streckkods-maskiner) och man var tvungen att kunna räkna ut växeln i huvudet. Med andra ord behövde man skills förr i tiden om man ville sitta i kassan! Idag kan man sätt vilken bimbo som helst bakom apparaten... Ja, det var tider, det! Undrar vad Johhnie gör idag. En annan kollega, Uffe,  blev gitarrist i ett rätt stort hårdrocksband, som jag tror turnerat världen runt: Entombed. Trots att han uttalade oregano fel. Och trots att vi försökte intala honom att hans bands musik, som han spelade upp för oss, lät mycket illa.



Kevin har gjort framsteg och har nu börjat "prata" en massa! Det är så himla mysigt! Några leenden har han pressat fram också och jag längtar tills han kommer att ha ett smil klistrat på läpparna. Hans små, gulliga skrattgropar är så söta!

Igår fick jag träffa min systerson också, och han är liksom Kervin jättego! Vi shoppade bland annat på IKEA (syrran och mamma var också med) och Vincent var en fena på att hitta där inne! Och inte ledsnade han på att gå runt där heller, till skillnad från alla vuxna killar, som får andnöd bara man nämner ordet "IKEA". Billigt fika har de i Kungens kurva också. På barnavdelningen kostar ALLT 5:- styck. Sockerchock blev det!!



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0