emblasmatte

Man kommer till så spännande insikter och får veta så mycket spännande när man får barn. Ett exempel är när Ben berättar att hans mamma sagt att "skrikande barn är levande barn". Så himla fascinerande - där sitter hon i ett stenhus mitt i Afrika - och pratar svenska! Synd att hon inte gjorde det när jag var där... Dessutom föredrar jag tysta barn, i varje fall när jag har migrän.

En kollega har också sagt att jag måste snusa bebisen mycket i nacken. Jag snusar och snusar, men det luktar bara gammal mjölk. Är det mysigt? =) Det är inte ens någon idé att sätta på de små haklapparna jag köpte innan nedkomsten, för här dränker han ner hela huset. Inte bara direkt efter amningen, utan HELA tiden. Jag kunde ju ha gjort så mycket annat med alla den där mjölken. Bröstmjölksglass ska ju vara en hit har jag hört, någon som är sugen?

Ben berättar också att i Afrika säger man att den färg nyfödda har på öronen är den kroppsfärg barnen kommer att få så småningom. Men att Kevins öron är mörkare beror ju på att han har små, svarta hår på dem. Vore ju konstigt om öronen indikerar framtida färg, tycker jag. Och förresten så hoppas jag verkligen att håren försvinner när han växer upp. Hår i öronen (på gamla gubbar) har man ju hört talas om, men på?

I år har barn chansen att få det enda riktigt häftiga personnumret också: 11-11-11. Däremot kan de fyra sista siffrorna inte bli 1111, utan 1116 blir det i så fall (sista är en kontrollsiffra, som inte kan bli vad som helst). Syrran ska ha i mitten av oktober, men om jag ber henne knipa riktigt hårt, så kanske... Undrar ifall förlossningen är fullbokad med planerade snitt den dagen.

Och eftersom dagens inlägg enbart handlar om bebisar, så bjuder jag på två bilder med marsipanbebisar. Otroligt skickligt gjort! Inte tusan vill man äta dessa, eller?