Filmfrossa
För första gången på länge var jag tvungen att sätta klockan i morse. Skulle på tjejlunch klockan 12.30 och då kan man ju inte vakna vid 12... Eva hade bakat jättegod kycklingpaj, men jag måste erkänna att jag inte fick i mig så mycket. Hade ju ätit frukost bara två timmar tidigare... Nästa gång vi ses fyller Jane 40 år och det ska bli kul! Hon ska ha värsta festen med en massa spännande tema mm. En annan orkade inte fira sin 40-årsdag alls...
Tyvärr hade jag huvudvärk igår, så jag missade älskade Vincents 4-årsdag! Så himla tråkigt. Men vad gör man? Hur trevligt sällskap är jag om huvudet pulserar?
För att fördriva tiden har jag laddat upp med en massa filmer. De första två var dock besvikelser. En skräckis om ett övergivet barnhem, där inget spännande alls hände förrän 10 minuter innan slutet. Nästa var en film som heter "Piraya". Den var inspelad -78 och var förvisso en skitbra film om man vill analysera alla "fel" som finns i filmen. Så lite kul hade jag ju... Idag såg jag en film, där översättaren borde fått en spik i huvudet. Den amerikanska titeln är "Trespassing", men översättaren har glänst till med titeln "Evil remains". Wow, kunde han inte svenska, eller? Nåja, filmen var bra i varje fall. Kanske för att den bara var 75 minuter lång? Det hann aldrig bli tråkigt. Massa slabbigt blod och mystik. Precis som en bra film ska vara! =)
Jag hör till kategorin människor som klarar av att vänta (det är därför jag införskaffar en drös filmer...). Favoritserier som "Desperate Housewives" har f.n. uppehåll, men jag väntar snällt tills nästa avsnitt dyker upp i tv-rutan. Dagens mer tekniska männsikor laddar dock ner alla framtida avsnitt redan nu och tjuvkikar. Hur kul är det? Då kan man ju inte få den svenska textremsan att irritera sig på! Och lite spännande är det ju att vänta. Som att vara gravid. En del av spänningen har varit att inte veta vilket kön det är. Nuförtiden så kollar många dock upp det på ultraljudet. Nja, jag är nog ganska konservativ av mig...
Att ha tålamod med tid:
Tyvärr hade jag huvudvärk igår, så jag missade älskade Vincents 4-årsdag! Så himla tråkigt. Men vad gör man? Hur trevligt sällskap är jag om huvudet pulserar?
För att fördriva tiden har jag laddat upp med en massa filmer. De första två var dock besvikelser. En skräckis om ett övergivet barnhem, där inget spännande alls hände förrän 10 minuter innan slutet. Nästa var en film som heter "Piraya". Den var inspelad -78 och var förvisso en skitbra film om man vill analysera alla "fel" som finns i filmen. Så lite kul hade jag ju... Idag såg jag en film, där översättaren borde fått en spik i huvudet. Den amerikanska titeln är "Trespassing", men översättaren har glänst till med titeln "Evil remains". Wow, kunde han inte svenska, eller? Nåja, filmen var bra i varje fall. Kanske för att den bara var 75 minuter lång? Det hann aldrig bli tråkigt. Massa slabbigt blod och mystik. Precis som en bra film ska vara! =)
Jag hör till kategorin människor som klarar av att vänta (det är därför jag införskaffar en drös filmer...). Favoritserier som "Desperate Housewives" har f.n. uppehåll, men jag väntar snällt tills nästa avsnitt dyker upp i tv-rutan. Dagens mer tekniska männsikor laddar dock ner alla framtida avsnitt redan nu och tjuvkikar. Hur kul är det? Då kan man ju inte få den svenska textremsan att irritera sig på! Och lite spännande är det ju att vänta. Som att vara gravid. En del av spänningen har varit att inte veta vilket kön det är. Nuförtiden så kollar många dock upp det på ultraljudet. Nja, jag är nog ganska konservativ av mig...
Att ha tålamod med tid:
Kommentarer
Trackback
