emblasmatte

Nu har inskolningen till mitt nya liv börjat. De senaste mornarna har jag fått kliva upp vid 5-tiden, eftersom klådan är outhärdlig. Tabletterna hjälper inte alltid och jag börjar misstänka att klådan blir som värst när man ligger stilla. Så därför är jag uppe med tuppen och hoppas få lägga mig och vila vid 9-tiden igen. Löprundor runt kvarteret är dock helt uteslutna!



Fick ett infall igår och åkte till Barnens Hus och IKEA. Shoppade en del bebisprylar, såsom täcke, badbalja, handdukar till skötbädden, madrasskydd etc. Givetvis var madrasserna till spjälsängen slutsålda för tillfället (det var ordentlig rea på dem), så jag måste tillbaka nästa vecka. Jag kan verkligen rekommendera de sovkuddar, som kostar 9:- styck. Jättesköna att sova på! Blir väl inte så bra efter tvätten, men då ger jag dem till hunden. Klart prisvärt ändå!

Storstädningen hemma går framåt, trots den extra basketbollen på magen. Nu är vårt sovrum helt fixat, liksom hallen. Måste hinna innan bebben kommer! Fast som jag håller på och möblerar om mm, så sätter jag väl fart på hela förlossningen i stället, så jag verkligen inte får tid till att bli färdig...

Blev uppringd av bedömningsenheten igår, som tyckte att mina blodprover var så pass bra, att jag kunde avvakta. På måndag ska jag ta nya prover, men om det blir för outhärdligt, så får jag åka in och kanske bli igångsatt. Just nu är händerna värst. De kliar som attan och bränner och måste dessutom vara svullna. Kan vakna på nätterna av att fingerlederna värker och jag kan inte längre "knäcka" dem. Tack och lov tog jag av mig förlovningsringen för ett par veckor sedan, för den hade annars suttit som fastgjuten vid det här laget!

Som om inte kroppsklådan är nog, nu har jag fått veta att mina bonusbarn drabbats av löss. Plötsligt känns det himla konstigt att klia i hårbotten - är det graviditetsklådan eller löss jag drabbats av!? Och ingen är hemma och kan kolla. Usch, blotta tanken på småkryp som livnär sig på min skalle känna obehaglig.

Hm, klockan är bara 7. Vad ska jag fördriva de närmsta timmarna med? Har redan satt igång en tvättmaskin och diskmaskinen, ätit frukost, läst tidningen och rensat ur min garderob. Vad effektiv man kan vara när man inte sover till klockan 11 varje dag! ;)

Tänk så många onödiga ord, som används. Ibland verkar annonserna etc vara utformade för intelligensbefriade. På Facebook finns en liten annons från Bonprix, som säljer en feminin klänning. Jaha, de övriga i deras sortiment, är det maskulina klänningar? Skulle vilja se hur en sådan ser ut. Insytt sexpack på magen?

På radion idag deklarerade meteorologen att värmeböljan från Sydeuropa dragit in över landet. På vissa håll är det 30 plusgrader. Tack för förtydligandet. Jag var rädd att det handlade om minusgrader...

En sådan här het dag har jag ingen lust att laga mat, så det har blivit vattenmelon till middag. Ica här i Storvreta säljer billigt, så för en tjuga fick jag en hel, underbart god melon. Då slipper jag mer viktuppgång också, som en liten bonus. Visserligen har jag bara gått upp 10 kg, men eftersom min startvikt var väääääldigt hög, så är jag tacksam för det lilla.



Fast slöat har jag inte! Har sytt gardiner, möblerat om i hallen (så nu har den otympliga akvariebänken fått nytt liv som Sveriges kanske dyraste skohylla - den köptes för 3800:- för mindre än två år sedan) och Andreas har hjälpt till att montera bilbarnstolen i bilen. Har hämtat den gamla spjälsängen också, men inga skruvar låg med, så vi får se ifall jag kan få tag på likadana på IKEA eller om jag måste köpa ny säng.

Forden gick nästan igenom besiktningen (lite rostiga balkar måste svetsas), så vi har definitivt fått en ny ägare till den. Skönt! För Andreas i varje fall, som inte har något jobb efter studenten och alltså är medellös (=utan pengar, för den som inte vet...).

Har också fått veta att pappa ligger på sjukhus nu, äntligen! Han är så jäkla envis, så han har farit in och ut ett par ggr de senaste dagarna. Han behöver ligga inne i tio dagar, men har vägrat. Nu har sjukvården order om att inte släppa hem honom, så jag hoppas han kan se till att stanna också. Bland annat verkar han ha gått med urinvägsinfektion obehandlad i tio veckor och dragit på sig 15 liter vätska! Nu håller jag tummarna att de äntligen får ordning på honom. Han har varit dålig länge med lunginflammation etc, som han inte heller behandlades för på flera veckor. Har han en kass vårdcentral, eller?

Jag har inte hört något från sjukhuset än om gårdagens blodprover. Jag får ringa i morgon ifall de inte hör av sig, för jag fick veta att jag skulle ta prover regelbundet, men måste få veta när jag ska ta dem nästa gång. Klådan stillas lite grann av tabletterna jag fick, men inte så himla länge. I natt var jag tex tvungen att ta tablett för att kunna fortsätta sova, trots att jag tog en precis innan läggdags.

Oj, oj, vilken helg! Här trodde man att det skulle bli lugnt och skönt tills bebisen kommer, men icke sa Nicke. Redan på fredagen drog klådan igång av stora mått. Tills dess hade den varit måttlig och helt lätt att stå ut med. Natten mellan lördag och söndag blev det olidligt. Efter bara en timmes sömn vaknade jag och låg sedan och kliade i fem timmar. Gick upp, badade, åt frukost och lyckades faktiskt sova ett tag sedan. Stackars Ben fick också nattsömnen störd i och med att hela sängen skakade när jag kliade...

På förlossningen ville de att jag skulle komma in, så de kunde ta blodprover och ge mig medicin mot kliandet. Åkte därför tillbaka till Uppsala, bara för att bli kvar i timmar! Att ta själva blodproverna var inget större problem (förutom att sköterskan råkade ta ett felfärgat provrör, så hon fick sticka om mig, aj!), men de skulle också kolla värkarna och barnets hjärtljud. 20 minuter skulle det ta, men eftersom min bebis ville sova mest hela tiden, så fick jag sammanlagt ligga uppkopplad två timmar på den hårda britsen.


Intressant resultat efter stick nummer 2. Hur det kan bli lila ränder är för mig rätt obegripligt...

Eftersom levervärdet var förhöjt, så var jag tvungen att åka till vårdcentralen idag för att ta nya prover på fastande mage. Resultatet av dessa lär inte komma förrän i morgon bitti. Ifall proverna blir för höga, så kommer de att sätta igång mig, eftersom jag är nästan fullgången, i stället för att starta någon behandling. Likaså om tabletterna inte hjälper (vilket de verkar göra till viss del, fick i varje fall sova som en stock i natt).

Vid gyn-undersökninge på förlossningen igår konstaterades också att jag är öppen två cm. Fast det kan man vara länge, så det betyder inte att förlossningen redan satt igång.

Har köpt ett paket blöjor också. Måste ju vara förberedd... Det måste vara 13 år sedan jag sist bytte en blöja, och nyfiket tog jag fram en. Gud, vad forskningen går framåt! Den är obeskrivligt tunn, som en tunn binda ungefär, och hur den ska klara av att hålla inne allt kiss och bajs är för mig en gåta! Jag kommer väl att sätta på dubbla blöjor i början, bara för säkerhets skull...



Har också lyckats sy fyra lakan till spjälsängen. Hittade påslakan sedan tidigare (20 år gamla, alltså!) och har nu fixat kompletta set. Nu är det bara spjälsängen som saknas... =)

Jag blir så trött på all förbannad lögnaktig marknadsföring! Visst, när de gör reklam på tv för ett fantastiskt tvättmedel med mirakulöst resultat, så fattar man att det är fejk. Men när affärer skriker ut "öppet alla dagar till 21" och har stängt när man kommer klockan 17 på midsommarafton, då blir jag förbannad. Provade först butikerna i Storvreta. Nog för att ICA brukar stänga tidigt så fort tillfälle ges, men Konsum är alltid ett tryggt alternativ. Sure, de hade stängt före 17 idag, trots att de "alltid" har öppet till 21. Gränby är ett säkert kort, tänkte jag och offrade dyr bensin för att rädda morgondagens frukost. Men hela jäkla köpcentret var igenbommat, trots försäkran om att de alltid har öppet till 21. Herregud, är midsommarafton vår tids största helgdag!? För 17, det är ju inte ens en röd dag i almanackan... Nä, tack och lov för Statoil, som hade färskt (och dyrt) bröd och håller vad de lovar!

Midsommar, ja. Något jag sällan firar. Kanske för att jag hatar sill och inte är så förtjust att svänga de lurviga kring midsomamrstången i någon fånig groddans. Kanske är det också därför jag blir extra irriterad när butikerna bommar igen tidigt just denna dag. Nåja, jag sitter här hemma och pillar i naveln (som nu är utplånad) och tjuväter choklad och tänker på allt jag borde göra. Kunde haft det sämre! Saknar Ben dock, men åker till honom i morgon. *kärlek*

Offrade mig på förmiddagen genom att ta hunden på en promenad. Längtar efter att gå med henne i skogen, men orkar bara ett par hundra meter. Så idag tog jag med en campingstol och satte mig och vilade med jämna mellanrum. Gick riktigt bra! Tills hundskrället rusade ut i skogen och rullade sig i en massiv skithög. Gud, så fort jag gick till bilen (utan sittpaus), eftersom stanken var outhärdlig! Fick hålla för näsan hela bilfärden och tvingades omedelbart skura henne när vi kom hem. Jag som behövde ligga ner egentligen, med den kraftiga sammandragningen promenaden orsakade mig. Grr...

Nåja, här är en bild innan jag blev sur på henne. Hon har hittat en "pinne" i bra storlek!



Apropå djur, så fångade Andreas häromdagen en bamsegeting (bålgeting), som brummade värre än ett stridsflygplan från första världskriget innan han fick tag på den. Hunden fick frispel och skällde som tusan på den. På mittenbilden ser man hur stor den är jämfört med Andreas fingrar.

Måndag morgon, och jag kan sova precis så länge jag vill! Eller åtminstone tills hunden ledsnat och vill ha frukost och morgonkiss...

Det är inte ofta Embla får lyxat till det, men häromdagen köpte jag henne ett färskt tuggben. Givetvis blev det inte långvarigt, utan var helt väck på en sisådär 10 minuter. Men mer fascinerande tycker jag formen på tuggbenet var...



Här hemma ser det fortfarande ut som ett bombnedslag efter ommöbleringen. Det är slitigt, framför allt när man har noll ork och energi. Till och med Ben blev trött efter slitet och somnade i soffan på kvällen.



Det är alltid lika kul när Ben ligger på något mörkt, till exempel på mina svarta lakan. Är taklampan inte tänd, så måste jag be honom le, så jag inte lägger mig på honom! =)

Idag fick vi Forden såld. Eller ja, Andreas får pengarna, eftersom han fick bilen av mig för ett år sedan. Tanken var att han slkulle bli mer sugen på att ta körkort när han hade en egen bil, men så blev det inte. Så nu har mammas kompis i Småland köpt den. Jag tycker han fick en riktig pärla för 5000:-. Den rullar utan problem och var helt nybesiktigad när den ställdes av för snart två år sedan. Fast man vet ju inte vad två års stillastående kan göra med en bil...

Bebben i magen är fortfafrande sjövild och kan göra frivolter. Inget snack om att fundera på fixering här inte! Ibland får jag förvärkar som inte gör ont, ibland gör det ont. Det börjar kännas lite "oroligt", eftersom jag vet att senaste förlossningen inte ens tog tre timmar från första värken. Tänk om Ben är nere i Stockhom just då? Han lär inte hinna i tid, eftersom han måste åka kommunalt (har inget körkort). Tänk om det händer på natten... Tänk om... Äsch, varför oroa sig? Mer än hälften av det man oroar sig för inträffar ändå aldrig. Jag får väl helt enkelt knipa tills det är lämpligt! =)

Äntligen är det obligatoriska arbetet slut!! Visserligen måste jag tillbaka till skolan en timme eller så för att röja undan det sista (ska ju vara barnledig i ett år), men det kan jag göa närhelst jag har ork och lust...

För att fira detta, så hade vi personalfest hemma hos en kollega i onsdags. Alla hjälpte till att fixa god mat och vi hade pyssel och tävlingar också. Himla kuligt! Klockan var nästan 02 innan jag kom hem. Inte ofta jag är ute och svirar så sent numer! Hade haft förvärkar hela kvällen (som för en gångs skull gjorde lite ont), men de släppte när jag kom hem, så jag fick sova ostört.

Igår fick jag sova ut, och efter lunch for jag till Stockhlm. Mötte upp med Ben, mamma och lillebrorsan och så drog vi iväg för att leta barnvagn. I första affären hittade vi bara en intressant, i den andra ingen och i den tredje hittade vi återigen samma modell som tidigare, fast lite snyggare, så vi slog till på den. Lyckligtvis fanns den på lager, så vi slipper vänta några veckor på leverans. Liften var dock slut där, så den får jag köpa till i Uppsala (där butiken också finns). Hittade en liknande bild (fast vår har lite vitt på suffletten också). Tänker inte packa upp min än, så ni får hålla till godo med detta nätfoto!



Hade vi valt att köpa en Emmaljunga eller Brio, så hade vi fått betala dubbelt så mycket. Kändes idiotiskt (även fast det var mamma som betalade och inte vi), för denna var av samma material, hade samma funktioner, likadana däck osv osv. Varför lägga flera tusen bara på en märkeslapp? Detta är en Babytravel Grizzly.

På väg hem insåg jag att det kanske är dags att börja packa "väskan". Herregud, det var ju nästan 16 år sedan sist - vad packar man egentligen!? Nåja, lite barnkläder vet jag i varje fall, så idag har jag tvättat upp en massa sådana. Sedan gäller det bara att fundera på: vad blir snyggast på fotot till webbisar...? =)

För att förbereda ankomsten har Ben och jag (mest Ben...) flyttat två av mina bokhyllor (men alla tres innehåll) till vardagsrummet. Arbetet blev givetvis slitigt, så jag fick den värsta värken jag haft hittills. Men nu är det mesta klart. Ska bara skaffa en spjälsäng till sovrummet. Och lakan. Och byrå. Och... Kanske borde jag ha ordnat mer än jag gjort...?

Den första av årets tre sista arbetsdagar är över! Alldeles lugnt och tyst var det på skolan, när inte hundratals stojiga elever röjde runt i korridoren. Men legat på latsidan har vi verkligen inte! I höst börjar nya läroplanen att gälla, så det gäller att dissekera den ordentligt innan dess. Vissa avsnitt känns mer prioriterade än andra, som till exempel "kunskaper". Elevinflytande är ett område som inte känns lika viktigt, bland annat eftersom eleverna själva inte tycker det är så viktigt. De har liksom inget att jämföra med, och då är det svårt att välja vad som är bäst. Och vill det sig riktigt illa...



I morgon blir det konferens på en herrgård, tack vare att vi fått pengar för att ha handlett lärarkandidater. Man får passa på att insupa den flådiga atmosfären! En liten lärarlön inbjuder ju inte till några extravaganser i vanliga fall... Känner jag vårt släkte rätt, så kommer vi sno åt oss varenda gratispenna som står framme...

Nu måste "Benny" och jag sova, trots den tidiga timmen. För att motverka huvudvärken på förmiddagen, så sköljde jag ner en hel liter cola i rask takt, vilket gjorde att "Benny" hade det livat värre under ett par timmar. Både han och jag förtjänar en god natts sömn!

Efter att ha stapplat runt i olika affärer igår, så fick jag i varje fall inhandlat något som kunde liknas vid presenter till mor och syster. Åkte ner till Kallhällsbadet för att plocka upp Ben och flickorna. Återigen slås jag av hur smidigt det är att komma till en badplats var man än bor i Storstockholm. Uppsala är verkligen såååå felplacerat när det gäller att kunna svalka sig en sommar. Och så fattigt på blommor. Stockholm satsar betydligt mer på att piffa upp överallt.

Idag var det kalas hos mammsen, och jag hade räknat ut att jag och Andreas (som jag skulle plocka upp i Upplands-Väsby) skulle komma typ en halvtimme för tidigt. Vi brukar alltid vara lite sena, så nu skulle vi minsann triumfera med att vara först! Yeah, right... Essingen stod stilla och jag fick verkligen träna draglägesmuskeln. 35 minuter tog det mig att komma förbi, när det egentligen ska ta 3-4 minuter. Puh! med andra ord kom jag och Andreas för sent typ en kvart. Typiskt!



Syrran hade en rolig app på mobilen, som kollade ens ansiktsdrag och skulle mäta hur snygg man var. Stackars syrran fick 1,6 av 10, och jag fick det absolut bästa resultatet: 9,8! Jäklar så snygg jag kände mig, ända tills syrran läste vad det egentligen stod. Det var inte en snygg-o-meter, utan en ful-o-meter! med andra ord var jag gräsligt ful (till och med så små barn börjar gråta, stod det). Lyckan blev inte så långvarig, men plötsligt upptäcker syrran att det var inställt på "man" och inte "kvinna", så vi gjorde om. Denna gång fick jag 1,6 och motivering "so hot ice will melt". Ordningen återställd! ;)

Men någon som verkligen är snygg är ju Ben... I tisdags var det casting på Stockholmsgruppen (där han förut varit modell i flera år), så han traskade dit. I fredags ringde de upp och sade att de var väldigt intresserade och ville att han skulle komma på tisdag och ta en serie foton. Kul! Kanske blir ett bra extraknäck.

Välkommen till Jeanettes modeblogg! Idag poserar jag i en körsbärsröd, modernt skuren aftonklänning... Nej då, kan inte mycket om mode, men eftersom jag inte vill lägga upp andra människor i bloggen (för de kanske inte vill), så får jag lägga upp bilder på mig då... Här är jag i avslutningsklänningen. Magen fick plats även i den! =)




Dagen började dock med ett besök hos barnmorskan. Var tvungen att vara fastande, så med kurrande mage fick de ta sockervärde på mig, varpå jag fick dricka en sockerlösning. Många har visst svårt för det, eftersom den är så himla söt, men jag slukade glupskt allting... Sedan följde två timmars plågsam väntan (rättade, läste morgontidningen, försökte vila, men insåg att jag bara skulle somna, vilket jag inte fick göra). Klockan 10 fick jag så ta ett nytt stick i fingret. Jag klarade gränsvärdena, men det var stor skillnad mellan första och andra värdet  vilket inte är så bra, så jag måste vara noga med att inte äta en massa sött. Slut på den dagliga godisförtäringen, med andra ord...

Niornas avslutning hölls sedan i en bastu.. Nä, förlåt, kyrka ska det vara. Tack och lov var ceremonin kort och förutom när jag delade ut tre stipendier, så kunde jag sitta på bänken och flaxa med ett papper framför näsan. Dock visade det sig att min fina klänning var väldigt känslig för väta, så de små svettfläckarna under bysten var inte så tjusiga när vi tågade ut... Nåja, jag var i gott sällskap. En hel hög elever hade jättestora svettfläckar bak i ryggen, så jag behövde inte skämmas ensam.



Efter fotografering, betygsutdelning, kramar och annat obligatoriskt, så kunde jag köra hemåt för välbehövlig vila. Fick samtal från KK (som i detta  fall betyder Kvinnokliniken...) om att de skrivit ut penicillin åt mig för urinvägsinfektionen. Yes! Åkte genast till apoteket och hämtade ut, men fick vänta i 30 minuter, trots få kunder. Hur kan det ta sådan satans tid för vissa!? Därtill har de bara två stolar i lokalen, och jag ville ju inte kräva att skröpliga pensionärer reser sig för mig, så där stod jag med riktigt ömma fötter och var halvt svimfärdig. Dåligt!

Men nu är det HELG och det ska bli så himla skönt!!!

Idag var det upp tidigt, för att hinna till barnmorskan. Väl där klockan 9.00 förkunnade kvinnan i kassan att min tid faktiskt var 10.00... (fast jag har skrivit upp 9.00). Tack och lov hade barnmorskan tid för mig redan 9.20, så det var inte så farligt. Däremot blev det inget bra med proverna. Urinprovet innehöll bakterier, vilket jag redan fattat. Trodde jag skulle få medicin med en gång, men det ska tydligen avvaktas tills en bakteriodling gjorts. Tyvärr var blodvärdet inte heller bra. Det har droppat en hel del sedan sist (jag har alltid haft bra värde), så nu räknas det som att jag har blodbrist. Till råga på det var sockret väldigt högt, så jag måste tillbaka i morgon bitti för nya tester. Eventuellt har jag drabbats av graviditetsdiabetes. I så fall behöver jag åka till sjukhuset. Nåja, det är i varje fall inga livsviktiga åkommor precis, men jobbiga besked ändå! Magen var jättestor, så barnmorskan mätte om den och drog till ordentligt med måttbandet, så hon fick ner måttet en cm. Jag ligger mellan mittenkurva och den övre kurvan och hade hon tagit det första måttet, så hade jag legat precis vid det övre strecket. Kan ju vara ett tecken på diabetes också, eftesom man då ofta får stora bebisar (5 kg inte ovanligt).

Vilade efter jobbet, men slockande och sov länge, så jag missade Röda Kors-middagen, som pågår just nu. Himla tråkigt!! Hade varit jättekul att få träffa alla i häktesgruppen igen. Grrr...



I morse låg en lapp från polisen i brevlådan. Det har varit inbrott hos grannen två hus bort! De bad om iakttagelser etc till detta, som skett mitt på dagen. Antingen skrev polisen rätt datum (8/5), och då är det ju idiotiskt att tro att folk kommer ihåg om de sett någon främling en månad senare, eller så menade de att detta skedde i går. HU! Jag som brukar slarva med att stänga altandörren etc om jag bara ska till ICA eller så. Dags att tänka om!

I morgon är det avslutning, och jag har precis laminerat färdigt alla avskedskort jag skrivit till eleverna. Allra sist skulle jag laminera ett kort till min kollega, men då fastnade skiten i apparaten, så nu kanske den är paj för alltid. Så typiskt!

Medan tuppen harklade strupen, så stod jag med några kollegor och två av våra klasser utanför Fyrishovs utomhusbad. Vi skulle vara med på Postkodkampens inspelning! Min läktare skulle heja på Timrå medan andra läktaren stöttade Mariestad. Solen sken mycket, men tack och lov kom det lite regnstänk ibland och några enstaka moln gav oss lite välbehövlig skugga ibland. Tänker på de stackare som spelade in i går, i gassande sol med 33 grader ute... Vi hade "bara" 27.



Under de drygt fyra timmar vi satt där hann bara två grenar spelas in (plus en del scener på publiken), men Fredrik Svahn (för mig helt okänd) roade oss i alla pauser och sjöng och hade tävlingar. Rickard Sjöberg var också trevlig och spexade med oss i publiken (rappade bland annat en låt), medan Sandra Dalberg inte ägnade oss så mycket som ett ögonkast. Avsnittet sänds troligen den 22 juli.

Med sprillans ny solbränna på näsan, var det rakas påret hem som gällde, för att göra sig redo för kvällens avslutningsfest för våra nior. Så himla kul att se alla uppklädda! Maten var jättegod och stämningen hög bland alla deltagare. Några elever vågade sig på att hålla tal (bra gjort!) och vi lärare hade skrivit tal och sång till eleverna, samt att vi uppträdde som deltagare från årets Melodifestival. Jag skulle först vara med i Love Generation, men lyckades till slut få vara Sara Varga, som ju bara stod still på scen. Hade ingen klänning jag kom i, men svepte ett par lakan om mig.

Däremot ville jag ju inte komma till festligheterna insvept i lakan. Vad skulle jag kunna få på mig? Kollade i går kväll och lyckades faktisk komma i mina tre finaste klänningar, och valde en blåglittrig stass. (Däremot kom jag inte ur den när vi skulle byta om till showen, men med lite hjäl gick det till slut...). När discot drog igång, så åkte jag hem, med värkande fötter (trots bekväma skor) och tung mage. Jag tror de allra flesta är nöjda med kvällen!

Dripp, dropp... Ja, det är så varmt så svetten nästan lackar. Dags att plocka fram fläkten!

Har varit seg hela helgen, kanske för att jag jobbat skiten ur mig de tidigare veckorna, kanske för att en jobbig förkylning brutit ut. Hostar en del, så snart flyger väl bebisen ut... Skulle jag inte tacka nej till, för vad jag förstår, så väger den redan närmare tre kilo och är i varje fall 45 cm lång.

Idag har jag dock varit lite nyttig. Har bytt ut gardinerna i vardagsrummet till mer luftiga, somriga dito. De svarta ska upp i sovrummet, så Ben kan få sova ordentligt. Jag kan sova i alla lägen, men han vaknar lätt om det blir lite ljust (vilket det blir på sidan av rullgardinen). Men snart, så ska han få sova som en björn i ide!

Efter grillmiddagen, så satte jag igång att baka till eleverna, som jag ska ha i morgon. Sista lektionen med dem! Mjölet räckte inte till kanelbullar, men jag gjorde mockarutor, äppelkaka och morotstårta. Med andra ord borde alla hitta i varje fall något de gillar.




Idag var Ben och jag i Gamla Uppsala och rekade. Gott om turister, gott om möjlighet att få parkera en restaurangvagn och sälja crepes... Fast det lär nog vara skitsvårt (läs: omöjligt) att få tillstånd, för annars hade ju andra redan stått där och sålt. Nåja, jag har ju inget att förlora på att ringa och kolla! Vore dunder om jag kunde hitta ett jobb till Ben här i närheten. Saknar att ha honom hos mig och magen i veckorna!! Dumma, omänskliga, stelbenta myndigheters fel!

Åh, vilken fredag! Tjejlunch hos Jane och därefter dopp i hennes badtunna. Jag hade lovat fixa salladen, men novis som jag är på området (att fixa mumsiga, matiga sallader), så köpte jag allt gott jag hittade och slängde i. Blev en salig blandning, men himla gott! Ben gjorde en liten dressing till och ville klämma i en hel lime, men jag totalvägrade. Vill inte ha sur sallad...

Efter en god lunch med kycklingspett, jordgubbar och annat, så hoppade vi i badtunnan. Eller nåja, det var lite svårt att hoppa med jättemgaen, så jag klev i så graciöst jag bara kunde i stället. Där satt vi och skrattade i timmar, tills vi var skrynkligare än russin. Så perfekt att vi hade toppenväder!

Kvällspromenade åkte jag på, eftersom "lilleman" är på Birdie (LAN) och äldste sonen är dunderförkyld. Hann säkert gå 20 meter innan jag fick en värk och hasade mig sedan fram i en kvart. Lyckligtvis blev det inga fler värkar, men nu har jag verkligen en anledning till att slippa gå på promenader. Visserligen väger barnet redan c:a 2,6 kilo och är typ 45 cm lång, men lungorna är nog inte helt utvecklade än ifall jag skulle till att föda på momangen. Dessutom är Ben nere i Sthlm ett par dagar, och går det lika snabbt som sist, så skulle han aldrig hinna till förlossningen i Uppsala...

Onsdag. Dagen D. Sonens efterlängtade student! Som han kämpat de sista veckorna för att bli färdig med allt. Och han lyckades! Tack och lov hade hans pappa fixat med mottagningen, så jag kunde fokusera på att bara köpa blommor till mitt redan inhandlade studentplakat. Har haft det enormt stressigt de senaste 10 dagarna, så jag är väldigt tacksam för det!

Prick klockan 13.37 började eleverna strömma ut från Botaniska trädgården (varför de inte strömmade ut från IT-gymnasiet är för mig en gåta). Sonen i sin nyköpta, skräddarsydda kostym glänste på trappan, men tyvärr kom alla plakatbärare och ställde sig framför mig, så jag fick inte så många kort. Hmpf, kan inte alla kameramänniskor stå längst fram och plakatbärarna längst bak!?



I första bilden är Andreas tredje killen efter tjejen. I mittenbilden är Andreas andra personen från höger.

Tyvärr ville sonens klass inte fixa ett släp, så det blev ingen tur på stan med alla andra ekipage. I stället blev det hemfärd och mottagning på en gång. Trevligt sällskap och god mat, och sedan drog sonen vidare till en nattklubb på stan för fest. Liksom 28 000 andra partyglada...

Nu kan jag inte annat än hälsa sonen välkommen till vuxenlivet. Dags att besöka Arbetsförmedlingen idag...?

Det är så skönt med långledigt. Visserligen har jag ännu ett par uppsatser att rätta, men snart kan jag i stället fokusera på att få ordning inför bebisens ankomst. Måste möblera om en del, till exempel. Och det är nog på tiden. Har haft lite förvärkar, så man kan ju aldrig veta ifall bebisen tänker stanna inne de sex veckor som det är kvar. Men känner jag min kropp rätt, så släpps han nog inte ut förrän till augusti...