emblasmatte

Idag var det upp tidigt, för att hinna till barnmorskan. Väl där klockan 9.00 förkunnade kvinnan i kassan att min tid faktiskt var 10.00... (fast jag har skrivit upp 9.00). Tack och lov hade barnmorskan tid för mig redan 9.20, så det var inte så farligt. Däremot blev det inget bra med proverna. Urinprovet innehöll bakterier, vilket jag redan fattat. Trodde jag skulle få medicin med en gång, men det ska tydligen avvaktas tills en bakteriodling gjorts. Tyvärr var blodvärdet inte heller bra. Det har droppat en hel del sedan sist (jag har alltid haft bra värde), så nu räknas det som att jag har blodbrist. Till råga på det var sockret väldigt högt, så jag måste tillbaka i morgon bitti för nya tester. Eventuellt har jag drabbats av graviditetsdiabetes. I så fall behöver jag åka till sjukhuset. Nåja, det är i varje fall inga livsviktiga åkommor precis, men jobbiga besked ändå! Magen var jättestor, så barnmorskan mätte om den och drog till ordentligt med måttbandet, så hon fick ner måttet en cm. Jag ligger mellan mittenkurva och den övre kurvan och hade hon tagit det första måttet, så hade jag legat precis vid det övre strecket. Kan ju vara ett tecken på diabetes också, eftesom man då ofta får stora bebisar (5 kg inte ovanligt).

Vilade efter jobbet, men slockande och sov länge, så jag missade Röda Kors-middagen, som pågår just nu. Himla tråkigt!! Hade varit jättekul att få träffa alla i häktesgruppen igen. Grrr...



I morse låg en lapp från polisen i brevlådan. Det har varit inbrott hos grannen två hus bort! De bad om iakttagelser etc till detta, som skett mitt på dagen. Antingen skrev polisen rätt datum (8/5), och då är det ju idiotiskt att tro att folk kommer ihåg om de sett någon främling en månad senare, eller så menade de att detta skedde i går. HU! Jag som brukar slarva med att stänga altandörren etc om jag bara ska till ICA eller så. Dags att tänka om!

I morgon är det avslutning, och jag har precis laminerat färdigt alla avskedskort jag skrivit till eleverna. Allra sist skulle jag laminera ett kort till min kollega, men då fastnade skiten i apparaten, så nu kanske den är paj för alltid. Så typiskt!