I fyllan och villan
Idéerna är många och de är ju inte dåliga förrän de överbevisats vara det. Så därför tänkte vi sälja crêpes på lördagsnatten, eftersom en stor nattklubb håller till precis vid torget där vi står. Sagt och gjort, Ben jobbade först till 18, kom hem och åt och vilade och vid midnatt slog vi ånyo upp portarna. Lönehelg! Massor med glada (läs: fulla) människor, som garanterat skulle bli hungriga vid 3-tiden när klubben stängde. Trodde jag. Hoppades jag. Men ack, vad jag bedrog mig. Klockan 4 bommade vi igen och jag tror inte ens vi hade 10 kunder, så summa summarum så är det verkligen inte värt att förlora nattsömnen för de futtiga kronorna.
Men det var ändå fascinerande att se på folket i fyllan. Nästan alla tjejer var barbenta (eller hade tunna strumpbyxor), men jag antar att alkoholen ändå gjorde dem varma. Värre var det med de skyhöga klackarna vissa trippade omkring på. Dels var de ovana, vilket lätt syntes på hållningen. Flera av dem såg faktiskt ut att ha skitit på sig, och då undrar jag ifall det verkligen är snyggt att ta på sig de där höga skorna, ifall det är det intrycket man ger... Dels var så gott som alla runda under fötterna, så ett antal krälande fruntimmer fick man ju bevittna. Givetvis fanns det gott om gentlemän, som skulle hjälpa till, trots att deras fötter var än rundare. Men på något vis, så gick det hyfsat när de väl stod lutade emot varandra...
Slagsmål bjöds vi också på, så klart. Ingen krog utan knogar! Julio, som säljer mexikansk mat bredvid oss, lyckades få ett par uppstudsiga hingstar att duellera precis utanför honom. Han rusade dock inte ut med stekpannan i högsta hugg, men snart var de vänner igen. Fast DÅ kom polisen, som sett allt på håll, och skulle prompt förhöra hingstarna. Värre var det slagsmål som bröt ut efter stängningsdags, när polisen hade åkt. Det var nästan att jag dumpade Kevin till Ben och ilade dit för att gå emellan. För jag är så dum, så jag fattar inte att det är skillnad att gå emellan två gruffande fjortisar på skolan och mellan två 25-åriga, alkoholpåverkade illbattingar. Och jag kommer inte fatta det förrän den dag jag får på nosen. I min fantasi kommer jag i varje fall ridande på en vit hingst och med fredsduva på axeln och lyckas få alla kombatanter att genast sluta upp med det barnsliga tramset.
Ambulansen kom förbi ett par gånger också. Första gången var redan strax efetr midnatt, när någon som blödde från huvudet rullades ut på bår.
Besökarna till oss var roliga att diskutera med. När folk är fulla, så blir de väldigt talföra och allra oftast väldigt trevliga. En kille sade att han blivit av med sitt bankkort och att han var såååå hungrig, och om jag bara kunde ge honom något att äta, så skulle han handla massor av oss nästa helg, för han är där varje helg, och... Ja, ni vet ju hur de går på. Självklart skänkte jag min varma macka, trots att jag vet att han redan morgonen därpå inte kommer att minnas att han ens pratat med mig. Men det gör det samma, för charmförsök med hundögon måste ju belönas!
Men det var ändå fascinerande att se på folket i fyllan. Nästan alla tjejer var barbenta (eller hade tunna strumpbyxor), men jag antar att alkoholen ändå gjorde dem varma. Värre var det med de skyhöga klackarna vissa trippade omkring på. Dels var de ovana, vilket lätt syntes på hållningen. Flera av dem såg faktiskt ut att ha skitit på sig, och då undrar jag ifall det verkligen är snyggt att ta på sig de där höga skorna, ifall det är det intrycket man ger... Dels var så gott som alla runda under fötterna, så ett antal krälande fruntimmer fick man ju bevittna. Givetvis fanns det gott om gentlemän, som skulle hjälpa till, trots att deras fötter var än rundare. Men på något vis, så gick det hyfsat när de väl stod lutade emot varandra...
Slagsmål bjöds vi också på, så klart. Ingen krog utan knogar! Julio, som säljer mexikansk mat bredvid oss, lyckades få ett par uppstudsiga hingstar att duellera precis utanför honom. Han rusade dock inte ut med stekpannan i högsta hugg, men snart var de vänner igen. Fast DÅ kom polisen, som sett allt på håll, och skulle prompt förhöra hingstarna. Värre var det slagsmål som bröt ut efter stängningsdags, när polisen hade åkt. Det var nästan att jag dumpade Kevin till Ben och ilade dit för att gå emellan. För jag är så dum, så jag fattar inte att det är skillnad att gå emellan två gruffande fjortisar på skolan och mellan två 25-åriga, alkoholpåverkade illbattingar. Och jag kommer inte fatta det förrän den dag jag får på nosen. I min fantasi kommer jag i varje fall ridande på en vit hingst och med fredsduva på axeln och lyckas få alla kombatanter att genast sluta upp med det barnsliga tramset.
Ambulansen kom förbi ett par gånger också. Första gången var redan strax efetr midnatt, när någon som blödde från huvudet rullades ut på bår.
Besökarna till oss var roliga att diskutera med. När folk är fulla, så blir de väldigt talföra och allra oftast väldigt trevliga. En kille sade att han blivit av med sitt bankkort och att han var såååå hungrig, och om jag bara kunde ge honom något att äta, så skulle han handla massor av oss nästa helg, för han är där varje helg, och... Ja, ni vet ju hur de går på. Självklart skänkte jag min varma macka, trots att jag vet att han redan morgonen därpå inte kommer att minnas att han ens pratat med mig. Men det gör det samma, för charmförsök med hundögon måste ju belönas!
Kommentarer
Trackback
