Johan, årets förstfödda i Uppsala 1996
Inte nog med att det inte är lätt att pricka rätt hål i mörkret. (Jag vet inte hur många gånger jag försökt trycka in nappen i Kevins öra.) Nu är det dessutom svårt att ens hitta hans huvud! Han har en tendens att förflytta sig, så jag får alltid fumla efter honom innan jag kan ge honom nappen.
Årets första natt blev över förväntan. Kevin har skött sig riktigt bra och har inte gnällt mer än ett par gånger (och då nöjt sig med nappen). Dteta trots att han dragit på sig en hosta på morgonkvisten, vilket inte verkar lovande för de närmsta dagarna. Min lilla plutt! <3
Embla sitter på kanten och kollar paketöppningen.
Idag har vi firat Johan, som blivit 16 år. Vad tiden går! Det är som igår jag satt på Ackis och blev intervjuad, eftersom sonen var årets förstfödda i Uppsala län, trots att han inte kom förrän 6.21 på morgonen. Tyvärr blir det inte många presenter han kan behålla av det jag köpt, men jag var inställd på att risken var stor att jag skulle få byta. Det är nämligen skitsvårt att hitta långärmade tröjor åt en kille med så långa armar som han har! Jag köpte ett guldhalsband också, men han vill nog inte ha det, så det lämnar jag tillbaka. Det slutar väl med att han får kontanter i stället, att spara till någon gång då han verkligen vill ha något. Nåja, något lyckades jag i varje fall fixa och det var en god morotstårta!
Kevin provsmakar morot. I påsen fanns en riktig bjässe! Till efterrätt idag blev det drakfrukt, eftersom vi inte orkade äta den igår.
Sakta närmar sig årets första dag sitt slut, och det är nu, idag, som så många ska börja sitt nya liv. Själv är det nu jag ska ta tag i husförsäljning, packning/magasinering av prylar och möbler, godisfrossandet, vikten, huvudvärken... Man kan formulera det så här: "What is New Years's Resolution?" "It is a to-do-list for the first week of January". Så sant! Och när man misslyckats redan andra veckan i januari, då väntar man snällt till nästa nyår med att försöka genomföra förändringar igen.
Årets första natt blev över förväntan. Kevin har skött sig riktigt bra och har inte gnällt mer än ett par gånger (och då nöjt sig med nappen). Dteta trots att han dragit på sig en hosta på morgonkvisten, vilket inte verkar lovande för de närmsta dagarna. Min lilla plutt! <3
Embla sitter på kanten och kollar paketöppningen.
Idag har vi firat Johan, som blivit 16 år. Vad tiden går! Det är som igår jag satt på Ackis och blev intervjuad, eftersom sonen var årets förstfödda i Uppsala län, trots att han inte kom förrän 6.21 på morgonen. Tyvärr blir det inte många presenter han kan behålla av det jag köpt, men jag var inställd på att risken var stor att jag skulle få byta. Det är nämligen skitsvårt att hitta långärmade tröjor åt en kille med så långa armar som han har! Jag köpte ett guldhalsband också, men han vill nog inte ha det, så det lämnar jag tillbaka. Det slutar väl med att han får kontanter i stället, att spara till någon gång då han verkligen vill ha något. Nåja, något lyckades jag i varje fall fixa och det var en god morotstårta!
Kevin provsmakar morot. I påsen fanns en riktig bjässe! Till efterrätt idag blev det drakfrukt, eftersom vi inte orkade äta den igår.
Sakta närmar sig årets första dag sitt slut, och det är nu, idag, som så många ska börja sitt nya liv. Själv är det nu jag ska ta tag i husförsäljning, packning/magasinering av prylar och möbler, godisfrossandet, vikten, huvudvärken... Man kan formulera det så här: "What is New Years's Resolution?" "It is a to-do-list for the first week of January". Så sant! Och när man misslyckats redan andra veckan i januari, då väntar man snällt till nästa nyår med att försöka genomföra förändringar igen.
Kommentarer
Trackback
