Ring, ring, bara du slog en signal...

På måndagseftermiddagen ringde syrran på min mobil: "Jaha, har ni varit ute hela dagen?". Det gick tydligen signaler till oss, men ingenstans i huset plingade någon av de sju telefonerna. "Typiskt", tänkte jag och började skattjakten efter den sjunde och sista telefonen, för det måste ju vara den, som inte lagts på ordentligt efter sista samtalet. Yeah right... Med sju enheter i mina händer kunde jag bara konstatera att det måste vara överföringen till Comhem som felat.
 
Så det blev ännu ett uppfriskande telefonsamtal (många till Telia, Comhem etc har det blivit de senaste månaderna!) och det visade sig att nissen som fick mig att byta bort Telia glömde informera om hur jag installerar telefonin. Nåväl, efter att ha vänt ut och in på elektronik-lådan (den är STOR!), så kunde jag bara konstatera att den 15 meter långa sladden är puts väck. Mystiskt nog har den ersatts med en enmeterskabel...
 
Det är väldigt fascinerande (läs: mäkta irriterande) när man ringer till sådana här ställen, som har en inspelad röst, som guidar en rätt. Man ska berätta vad man har problem med, och vips, så hamnar man hos rätt person. (Har man tråkigt en fredagskväll, kan man ju alltid uppge "pengabekymmer", "kärleksproblem" eller annat, som man vill ha hjälp med...). Funktionen är i grunden smidig, men vad gör man när man sagt fel? Desperat försökte jag idag ändra när jag sade "Kundservice" i stället för "Teknisk support", men lyssnade rösten på mig? Till slut kved jag "Hjälp" och då fattade hon äntligen! Men inte blev jag hjälpt för det...
 
Nordea har samma grej. Första gången jag skulle säga mitt personnummer, så sade jag siffra för siffra, och när telefonsvararen upprepade och inte en siffra stämde, så skrattade jag hysteriskt. Nu väljer jag alltid att knappa in personnumret.
 
Dert finns en annan negativ aspekt också, och det är när man ringer med småbarn omkring sig. De vill liksom inte vara knäpptysta när jag pratar i telefonen, och det snappar rösten upp, och plötsligt har man hamnat helt fel. Eller i bästa fall får man: "Förlåt, jag förstod inte. Kan du repetera?"
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0