emblasmatte

 

Det finns en gräns. Hit men inte längre. Att diska flaskorna till läskmaskinen för hand kändes viktigt de första två åren, men sedan kom man till en punkt. Nog skulle det fungera minst lika bra i diskmaskinen! Resultatet? Se nedan!

 

 

Nu har jag en dvärgflaska i min samling.

 

Jag är som många barn och gillar inte hela jordgubbar i sylten. Mixerstaven brukar komma fram, för att passera bomberna till sörja. Häromdagen köpte jag plommonmarmelad. Den visade sig vara full med hela plommon (!), så hur har de tänkt att man ska äta den? Sockerchock en frukost, och sedan är marmeladen slut? Suck.

 

 

När vi skulle till Tallinn, så var instruktionerna på hemsidan och biljetterna mycket tydliga: pass var obligatoriskt, även för barn. Jaha, iväg till Arlanda, för att fixa ett provisoriskt till Kevin. Tusen spänn fattigare guppade vi sedan vidare till andra sidan havet. Och hur många kontrollerade passen när vi var framme!? Fasiken i helskotta. SÅÅÅÅ himla onödigt, vi hade verkligen kunnat gjort roligare saker för den tusenlappen. Passet gällde ju bara den resan dessutom. Nåja, jag får trösta mig med att det tjusiga passet (i rosa) blev väldigt fint. (Åh, så bra det känns nu...)