emblasmatte

Läste i Föräldrar & Barn om en kvinna, som kände sig så värdelös, för att hon inte var så där perfekt som alla andra småbarnsmammor är. Överallt finns de, lattemorsorna, som glider omkring, shoppar, fikar och som dessutom fläker ut ett perfekt liv på Facebook, instagram och twitter. Och visst är det lätt att känna sig oduglig, om man tror att det är så här deras liv verkligen är.

 

För vi människor är så himla bra på att bygga upp fasader. Hur många av oss vågar egentligen visa sitt riktiga jag? Jag vet inte varför vi måste verka bättre än vi är, men jag tror vi alla förskönar oss. Det kan vara så enkelt som att sminka sig varje morgon.

 

Facebook tycker jag är ett väldigt roligt medium. För de som har svårt att ta på sig de kritiska glasögonen när man sitter framför datorn kan det dock upplevas som hysteriskt nedbrytande. För visst är det så, att de bilder och statusar vi väljer att publicera på de olika sociala medierna alltid ställer oss i gott dager. Inte tusan delar vi med oss av foton när vi blinkar, eller där dubbelhakan syns, eller rapporterar om senaste grälet med partnern.

 

Det är viktigt att minnas, att folket omkring oss med sina dyra, nya mobiler eller bilar, i själva verket inte så sällan faktiskt inte äger så mycket. Det är köpt för lånade pengar, för bankens pengar. Många har i detta konsumtionssamhälle hamnat i lyxfällans klor. Och den vackra kvinnan vi avundas, hur ser hon egentligen ut på morgonen?

 

Trots att jag är så väl medveten om att vi alla har fasader, så kommer jag fortsätta sminka mig, dra in magen, fota tusen gånger tills jag hittar en enda bild på mig själv jag vågar publicera. För jag är som nästan alla andra rädd, rädd att blotta mig.