emblasmatte

Efter nogganna undersökningar hos ögonläkaren, med papper på att min syn är bra, var det dags att skaffa läsglasögon. I mina ögon (haha) har man knappast bra syn om man behöver läsglasögon, men så är det. Sjuk och ynklig puttrade jag iväg till köpcentret för att besöka optikern. Lyckligtvis hade de erbjudande (don't they always!?) och jag kan få ett par sjyssta brillor (läs: glas) för strax under två lakan. Som hittat! Därefter visade hon mig ett ställ med gratisbågar för att snart dra en svepande gest över alla andra bågar i stället, vissa bara för en åtthundring. Yes! Som hittat igen! Ena månaden är det nya vinterdäck, nästa är det rotfyllning, så varför inte dra till med dyra glasögon till mitt redan misshandlade bankkonto?

 

 

Eftersom det behövs synundersökning och sedan tar uppemot två veckor innan man får sina extraögon, så tänkte jag att det kunde vara bra att köpa några billiga att ha tills vidare. Men i alla affärer var de billigaste från 100 spänn, och snål som man är (man jobbar ju i kommunen och har lärt sig!), så drog jag vidare. Till slut, efter ett par hundra i bensinpengar (hrm), så hittade jag två par på Rusta.

 

Det är helt sjukt hur snabbt synen har blivit kass. Allt var frid och fröjd i våras, men när jag skaffade min nya mobil och började stirra på den i tid och otid (med Wordfeud och annat viktigt), så blev synundergången ett faktum. För så är det, utan mobilen, så hade jag sett lika bra som en hök i 73 år till. Minst. Nu ser jag bara lika bra som ... en glasögonorm.