Only in America

De två gånger jag åkt till USA, så har jag fascinerats över att det verkligen ser ut i verkligheten som det gör i alla filmer. Allt är ju ändå väldigt olikt Sverige. Men det är inte bara höghus, gula skolbussar och annat, som får en tvättäkta svensk att dra på ögonbrynen.
 
En sak jag har svårt att klara mig utan är min TV. Ofta slötittar jag bara på en massa trams, såsom kanalen TLC. Där sänds fascinerande program som "I didn't know I was pregnant", om kvinnor som plötsligt föder ut bebisar utan att de haft en aning om att de varit gravida. Massor med avsnitt, så det verkar vara skitvanligt over there...
 
Något annat fascinerande och i mina ögon rätt uppseendeväckande är alla rabattkuponger. Jag irriteras över dem här i Sverige, men i Staterna finns det folk som samlar på dem och har gjort det till en sport att utnyttja dem så väl, att de knappt betalar någonting. I deras hus tornar varorna upp, för de köper enorma kvantiteter när det ändå är så billigt. Till exempel såg jag en man, som med hjälp av personalen i affären handlade typ fem kundvagnar fulla med varor. Med hjälp av sina kuponger sparade han 95% (!!) av priset. Herregud, fanns det sådana kuponger i Sverige, så skulle jag också kunna bli en Coupun Queen. Man har ju liksom lärt sig snåla när man arbetar i kommunen...
 
 
Till sist, något vi i varje fall inte har i Sverige: skönhetstävlingar för småbarn. Avsnitt efter avsnitt visar upp den dystra sanningen: i princip inte en enda unge tycker det är kul! Visst, att stå på scenen är roligt och att vinna en stor trofé. Men all träning som ligger bakom orsakar så många tårar och tandagnisslan hos de små barnen. Dessutom är knappt en enda flicka (det är inga pojkar som tävlar isådant här) ens naturligt söt. Fast det syns inte på tävlingarna, för alla barnen använder lösögonfransar, löshår, löständer (för att täcka gluggarna som kommer i 5-6-årsåldern), de sprayas bruna, får lösnaglar osv osv osv. Nä, det är sorgligt hur dessa mammor försöker leva ut sina misslyckade drömmar genom sina barn. Som ju inte ens ser ut som deras barn när de väl äntrar scenen.
 
 
Only in America, gott folk,only in America.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0