Rondellhysteri
Jag förstår att korsningar med trafikljus kan vara farliga och att rondeller därför är ett bättre alternativ. Men nu tycker jag att det blivit lite för mycket hysteri kring fenomenet.
Som liten blev jag lätt åksjuk. Det var banne mig inte kul att sitta i baksätet och känna sig spyfärdig. När jag tog körkort, så blev det en hel annan femma, för som förare hade man full koll på inbromsningar och liknande och illamåendet hamnade i glömska. På senare år har jag upptäckt att tunnelbaneförarna dock måste ha blivit hundra gånger sämre, för allra oftast blir jag åksjuk. Det blev jag aldrig som ung.
Fast nu har det kommit tillfällen när jag kan bli åksjuk även som förare, och det är när någon levt ut sin rondellorgasm. Om jag ska till Storvreta från stan och väljer att åka över Gränby, så avverkar man inte mindre än sju rondeller på två ynka kilometer! Minst en rondell är byggd för framtida syfte, för sidovägarna leder inte till någonting. Så har det varit i ett år. Jag begriper inte hur man kan tro att så många rondeller på så kort sträcka ska vara bra. Oftast försöker jag gena, så jag får köra så rakt som möjligt, men det går ju inte alltid. Och vad skulle polisen säga ifall de såg mig köra så? Skulle de köpa argumenete att jag vill slippa bli åksjuk?
Nä, tummen ner för rondellhysteri och fram för smidigare körning! Jag borde sitta med på gatuplaneringsmötena OCKSÅ, så det blir ordning i samhället!
Kommentarer
Trackback
