Betygsvånda
Terminen närmar sig sitt slut och därför är det åter dags att sammanfatta elevernas prestationer de senaste månaderna. Hela terminen bedöms allt de gör, inte bara i provsituationer, utan också i klassrummet. Betygsmatriserna ska kollas igenom och färdigheter och kunskaper ska bockas av. Jag har skött mig under terminen och ordentligt noterat vilka betyg eleverna fått på alla upgifter.
So far, so good, alltså. Men så kommer det där bryska uppvaknandet när jag ska summera allt till ett enda terminsbetyg. "Jaha, Bettan har fått B, B, A, A, B, A, A, A och ett E". Vad får Bettan då, tror ni. Jo, ett D! Systemet säger att en elev aldrig kan få mer än betyget snäppet över sitt lägsta delbetyg. Eftersom Bettan fick ett E, så kan hon omöjligt få mer än ett D. Rättvist? Tycker inte jag, men jag måste ju följa de regler och riktlinjer som finns.
Förut tänkte jag alltid att elever som är på A- och B-nivå inte presterar något delmoment på klart lägre nivå. Men jo, så är det, med facit i hand. I svenska ska jag bland annat bedöma hur väl en elev kan ge respons på andras texter, och är man inte så bra på att ge det, så kan man alltså falla från ett B till ett D. Det känns verkligen inte kul och man har nästan lust att glömma bort att man har genomfört det där momentet.
Jag sitter här och våndas, och undrar ifall jag i panik ska kasta in exta delmoment dessa få veckor som är kvar. Då måste jag ju ge eleverna chans att bättra på just det de är svaga på, så Bettan skulle få ge respons, Bengan och Ahmed skulle få genomföra gruppdiskussion, Märta skulle få omarbeta sin text - igen, Sven-Olof skulle - förhoppningsvis - läsa med bättre flyt, Beata skulle... Hm, fixar jag sådana här individuella uppgifter (genomgångar, övningsuppgifter och prov), så går jag in i väggen. Men gör jag det inte - hur illa påverkas jag då inte av det dåliga samvetet? Suck. Jag hoppas verkligen detta betygssystem blir kortvarigt!
Kommentarer
Trackback