emblasmatte

Som lärare har jag ett jätteviktigt jobb. Det är min uppgift att se till, så att eleverna lär sig tala, läsa och skriva ordentligt, både på svenska och engelska. Och det är vad vi tränar, så gott som varje lektion. Men ibland händer det att jag känner att det finns något viktigare att diskutera med ungdomarna. Saker som handlar om livet. Saker som att döda ett barn.

 

Idag tog jag en stund av en lektion för att visa ett youtubeklipp. Det är gjort av en amerikansk tjej vid namn Amanda Todd. Filmen är mycket enkelt gjord: hon visar bara upp en massa papperslappar medan bakgrundsmusik hörs. Men budskapet hon förmedlar är så oerhört gripande och väldigt akuellt för ungdomar även i Sverige. Att välja rätt form på de engelska verben kan kännas viktigt för stunden, men i ett vidare perspektiv så är det viktigaste jag kan förmedla till mina elever en sådan insikt, empati och förståelse som jag hoppas de fick idag.

 

När Amanda Todd var 13 år visade hon brösten i webkameran för en kille, som hade smickrat henne jättemycket. Vi vet alla hur mycket vi suktar efter komplimanger och att göra något lite extra, som man normalt sett inte skulle göra, blir lätt gjort. Hur många av oss har inte gjort saker vi ångrat? Jo, alla så klart. Men i dagens digitala värld kan en sådan ogenomtänkt handling få ödesdigra konsekvenser.

 

Killen började hota att sprida hennes bild ifall hon inte gjorde en liten "show" för honom framför kameran. Vilket hon givetvis inte gjorde, men följden blev att han förföljde henne i cybervärlden, spred hennes bröstbild, hon blev mobbad och hatad av alla. Hon drabbades av ångest och depression och hon försökte ta sitt liv flera gånger. Till slut så lyckades hon. Nu, ett år senare, så har polisen fått tag på killen.

 

Att fundera på vad som kan hända när man snabbt blottar sig (mottagaren kan ju ta en skärmbild!), att inse att en bild aldrig kan tas tillbaka (utan i stället spridas över hela världen, till pedofiler och allt) och inte minst: att fundera över hur vi behandlar varandra (hennes skolkamrater skrev saker som "Jag hoppas du lyckas nästa gång du försöker ta livet av dig" etc) känns så enormt mycket viktigare än engelska synonymer och svenska ordklasser. Utan dessa tankar och utan denna empati, så är det annars bara en tidsfråga innan internet dödar ännu ett oskyldigt barn.