Ordets makt
Eftersom källkritik ingår i mitt yrkesutövande, så är det en självklarhet för mig att inte reagera spontant när jag läser något. Jag vet att det alltid finns en story bakom rubrikerna. Jag hoppas att det är så för i princip alla andra också, men jag är osäker. För om alla kan se bakom rubrikerna, så skulle ju uppseendeväckande rubriker knappast skrivas, eller hur?
Igår var inget undantag. Expressen och Aftonbladet lever på att få folk att sätta kaffet i vrångstrupen. Nu skulle läsarna chockeras över det omänskliga beteendet på MAX hamburgerrestauranger: en anställd hade nekat tre personer att köpa kaffe, bara för att de var romer. Han sade det rätt ut också. Eller om det var en hon, spelar ingen roll. Rubrikerna lät inte dröja på sig: MAX diskriminerar romer. Som om hela kedjan står för en åsikt yttrad av en enda av de tusentals anställda!? Ska vi lägga munkavle på alla anställda, bara för att vara säkra på att ingen någonsin säger något som företaget inte står bakom? Skrämmande tanke.
Idag var det fortsättning på tragedin med den åttaåriga flickan, som misshandlats till döds av sina släktingar. Pappan undrar: -Varför har ingen ringt och gett oss dödsbeskedet!? Nu ska vi tycka det är ytterligare ett fel som begåtts av svenska myndigheter, eftersom de dröjt två dagar med att informera familjen om att deras dotter dödats. Suck. Det står till och med i artikeln att sådana här besked lämnar man inte på telefon, och att det är polisen i landet där de bor som ska leverera informationen. Så har någon i Sverige ens begått fel när det gäller att lämna besked? Nä, i så fall ska polisen i hemlandet kritiseras!
Kritiken mot socialtjänsten i ovan nämnda fall tycker jag spontant inte är helt självklar heller. Den hade inte följt upp en anmälan om att ett barn befunnit sig ensam i trappuppgången. Jag skulle nog vilja veta mer kring vad som sagts i den anmälan innan jag kan tycka att fel begåtts, för jag undrar hur många "småsaker" som anmäls in och när man prioriterar skulle en sådan information lätt hamna i botten av högen. Vem vet hur många "grova" saker som rapporteras in, som måste lösas akut först? Det är lätt att döma, men innan man har all fakta på bordet, så ska man vara försikitg.
"Tog heroin och sålde sex - när hon var 14. Henne söde skakade en hel värld" läser jag idag. Jasså? En hel värld? Skulle fjortonåriga prostituerade som går på droger vara något unikt? Tänk i hur många länder småbarn säljs som sexslavar, som prostituerar sig för att försörja familjen, småbarn som sniffar varje dag... Allt är relativt. Det är ALLTID hemskt när barn inte får vara barn, men bara för att något känns chockerande i vår västerländska kultur, så betyder det inte att hela världen chockas...
Ordets makt är stor. Men det är vi åhörare/läsare som avgör exakt hur stor den makten blir. Var källkritisk!
Kommentarer
Trackback