emblasmatte

Helgerna är aldrig varandra lika, förutom på en punkt: de är alltid fullspäckade! Så var även denna lördag, som alltså var vanlig i det avseendet, men ovanlig då ingen annan lördag haft samma innehåll, varken tidigare eller senare.

 

Strax före klockan 8.00 vaknade tuppen, det vill säga Kevin, och han arbetade hårt på att få upp sin sega mamma. Som vanligt vann han den striden. Efter sedvanlig morgonprocedur gick vi till bilen för dagens äventyr. Först fick jag dock se till att skita ner mig ordentligt genom att fylla på olja och byta halvljuslampa. Fyra liter slukade motorn innan mätstickan förnöjt meddelade att det nu fungerar att åka i kurvor utan att motorlampan börjar lysa.

 

 

Vårt första pit stop blev redan på ICA Solen. Min pappa skulle överraskas med favoritchocklad och cigaretter!

 

Färden på motorvägen till Bro gick som vanligt bra, och väl i pappas lägenhet plockade vi ihop lite kläder och en varm jacka, som han ville ha. Klockan hade nu nästan slagit "lunch", så vi checkade in på Willys för en korv eller två. Utanför satt en kille med en papegojbebis, och vi var inte sena att häsa på den och fick till och med klappa skönheten!

 

Efter en miss i körningen (det har blivit en tråkig tradition att jag alltid kör fel när jag åker någon ny väg...), så lyckades vi besöka pappsen på sjukhuset i Danderyd. Under rökpausen träffade vi en jättetrevlig ung tjej, som busade massor med Kevin (så han somnade snabbt och lätt i kväll). Han fick lyssna på hennes musik i lurarna och fick inspiration till att göra kullerbyttor ibland löven.

 

 

 

Ett par timmar var vi där, sedan fortgick färden hemåt. Dock var vi tvungna att åka till min skola för att plocka upp ett facit till ett hörprov. Det är så himla läskigt med larmet - vad gör jag om det börjar tjuta!? Trots att jag bara använder larmbrickan typ vartannat år, så minns jag koden. I vilken ordning man ska trycka kod, gallersymbol, stjärna och det ena med det andra minns jag däremot inte, men efter ett antal försök, så löser det sig alltid. Det var ovant att stå i tomma korridorer. Hemfärden gick inte helt smärtfritt: när Kevin insåg att traktorn på åkern var på MAMMAS sida av bilen, så blev han så här ledsen:

 

 

På hemmaplan igen var det dock inte dags för vila, trots att klockan var 17 och jag var jättetrött. Pannkakor skulle gräddas, röda idag, och tvättstugan skulle ockuperas i några timmar.

 

Mellan tvättmaskinerna och torktumlingen, så fanns tid att bada Kevin och senare natta honom. Nu då, är det dags för vila nu? Nähä, jag är ju lärare. Det är nu läsglasögonen åkte fram och en trave tjocka prov låg redo med mitt nyhämtade facit.

 

 

 

Det låter kanske som ovanligt mycket, men detta är en alldeles vanlig "ledig" dag för mig. Kanske eleverna, som läser detta, kan få lite förståelse för att prov och läxor inte hinner bli rättade med en gång. För trots att hela lördagskvällen gick åt till 9D:s prov, så ligger ännu två klassers referat och tär på mitt samvete, likväl som en klass läxförhör.

 

Trots all stress, så skulle jag aldrig vilja byta bort varken min fantastiska lilla son, som tar upp så mycket tid och förhindrar skön sömn och roliga partyn, eller mina elever, som jag älskar så mycket! <3