emblasmatte

 

Sista stora utflykten i Tyskland hade vi sparat, dels för att vi inte ville ha det för varmt och soligt. Dels vore det ju bra ifall jag hade fått lite hjälp för min onda fot också. Eftersom måndagens injektion i hälen bara verkade i 24 timmar, så fick jag på torsdagsmorgonen ännu en, strax före avfärden till djurparken Tierpark Hellabrunn.

 

 

Fantastiskt hur en så stor djurpark kan finnas så centralt! Det var bara en kort promenad från tunnelbanestationen, så var man där (vi och två miljarde skolungdomar med sina lärare...).

 

 

 

 

Jag hade planerat utflykten ordentligt, så vi skulle hinna se så många shower och djurmatningar som möjligt. Med facit i hand, så var det inte alls speciellt, och det hade varit lugnare att ta djuren i den ordning de kom, i stället för att flänga fram och tillbaka för att hinna till de olika tiderna vid de olika stationerna. Vi såg i alla fall lejonen matas (wow, de sprang fram till varsin köttbit och lade sig att tugga), krokodilmatningen missade vi då det inte alls fanns någon krokodil att hitta, falkshowen bestod av en liten uggla som flög till och från sin tränare (spännande, gäsp), farmdjuren som skulle visas upp bestod av fyra getter (variationsrikt!), sjölejonparaden var inställd och ersatt med matning av fisk (nåja, det mest spännande i alla fall, där halvsov jag bara).

 

 

 

Liksom alla stora djurparker, så fanns givetvis en mängd olika djur att beskåda. Apor fanns det många olika sorter av, så kanske var det lite av deras specialitet. Dock fanns sällan många djur av varje art.

 

 

 

Det mest spännande och minnesvärda måste dels vara fladdermusgrottan, där man fick gå in i mörkret hos dem. Imponerande hur de lyckas undvika att flyga in i ansiktet på en med bara några centimeters marginal. Läskigt också... :) Dessutom fanns det en leksugen isbjörn, som simmade till Kevin och lekte med någon skelettdel, med bara en glasskiva emellan dem.

 

 

 

 

Förutom djur, så fanns det också lekområden för barn. Bland annat kunde de åka bilbana, köra gokart och rida i karusell. Kevin såg att det fanns en polisbil, som killen framför honom hoppade in i och den ville han absolut ha, så det var bara att släppa förbi en massa ungar tills polisbilen åter kom fram så han kunde få köra just den. På gokarten var det polismotorcykeln som grenslades både en och två gånger.

 

 

 

Så, är detta en djurpark att rekommendera? Nej, jag tror faktiskt inte djuren har det bra här, så av den anledningen är det bra att inte stödja verksamheten. Inhägnaderna var ofta extremt små; bland annat lejonen och leoparden hade inte många kvadratmeter att röra sig på. Leoparden vankade fram och tillbaka hela tiden, ett typiskt stressbeteende. Visst är det lättare för besökarna att se djuren när inhägnaderna är små, men är det så vi vill ha det? Dessutom förvånades jag över bristen på leksaker och aktiviteter hos djuren. De satt ofta bara passivt. En gorilla bajsade i handen och åt upp det. Visst fanns ingen mat för tillfället i hägnet, men beteendet berodde snarare på tristess och depression. De djur som hade fått mat fick det bara slängt på golvet i stället för att den gömts i håligheter eller annat, som stimulerar deras hjärnor och nosar lite.