Reflektioner från en resa
När jag häromdagen fick mig en ofrivilligt lång resa genom Sverige, så finns ju chans att reflektera en hel del. Ibland har jag funderat på att stanna vid varje komisk skylt och fota dem för att göra ett roligt collage. Men ärligt, vem orkar det?
Åtskilliga är bynamnen, som får mig att dra på smilbanden. Många härrör från ett forntida bondesamhälle, inte sällan med namnet på den man som stoltserade som innehavare av ägorna. Men vilka namn de hade! Sven-Bengt och Erik-Lars. Seriöst; vilken mamma ropar ut på gården: "Erik-Lars, middagen är klar!"
(På bilden syns dessutom tydligt att Tomten inte alls bor på Nordpolen. Han är granne med Sven-Bengt i mellanmjölkens land!)
Ibland låter ställena man passerar som roliga platser. "Skumpagården" till exempel. Syftar det på champagne eller skumpiga hästryggar? Oavsett vilketdera, så verkar det vara ett kul ställe.
"Haggården" väcker frågor. Ska det avstavas Hag-gården (vilket låter mysigt) eller hagg-gården (dit vill man inte!)?
Men det är inte bara skyltar jag reflekterade över. Ta till exempel musiken. Ute i obygden har man inte så många radiostationer att välja mellan, men NRJ (tror jag det var) rattades in. En medelmåttig låt avlyssnades och därefter säger radioprataren att det där var låt 687 av listans 1000 bästa låtar förra året. Men hallå...? Ska jag sitta i timmar utan att få en sjysst poplåt? Är det bra radio? Som när det lackar mot jul och vissa stationer envisas med att enbart spela jullåtar i en hel månad. Som om det finns mer än fyra bra jullåtar... Mycket skit blir det och därmed tappade lyssnare.
Firmanamn är ju också intressanta. I Skövde passerade vi Böja-Bagarn. Fast jag läste Baja-bagarn. Inte så aptitligt kanske. Dekalen nedanför såg jag förvisso inte, men är ett bra exempel på när man bör byta namn (eller förkortning).
Som sagt, det blir en massa reflekterande under en sextimmarsresa. Deet är nog den enda behållningen av att ratta fram en hel dag!
Kommentarer
Trackback
