Final!
För ovanlighetens skull är 6 av 10 bidrag ballader. Det gör att sannolikheten att en ballad vinner överväger lite. Men jag är ändå inte alls säker på det. Jag tror helt enkelt inte att det finns tillräckligt många balladälskare ute i landet och de som finns har sex bidrag att lägga sina röster på. Utav balladerna tycker jag personligen att Darin är bäst. Andreas Johnsons, Peter Jöbacks och Jessicas låtar är intetsägande, Annas sångröst gör mig skakig (hennes darrande röst gör att jag får en sorts panikkänsla över att jag drabbats av akuta hörselproblem) och Salem al Fakirs låt tycker jag bara inte om. Jag vet att den är populär, men inte alls min stil.
Kvar återstår 4 upptempolåtar. Sådant tycker jag om (vilket eleverna, exmake och andra kan intyga, som hör lång väg när jag kommer körandes...). Utav dessa tror jag Pernilla Wahlgrens bidrag går sämst. Den är för gammalmodig. Timoteijs låt borde vara en vinnare i Europa om man tänker på vilka låtar som vunnit de senaste åren. Stilen och musikinstrumenten går helt klart hem där! Däremot tror jag inte svenskarna röstar fram dem, bland annat för att det är en okänd grupp (tyvärr är svenskarna sångare-fixerade). Sverige har inte så många bra placeringar i den europeiska finalen det senste årtiondet eller så, vilket beror på att vår musiksmak glidit iväg från européernas.
Två bidrag kvar, alltså: Olas och Saades. Båda tycker jag är bra, men jag tror Olas vinner pga att han är mer känd. Trots hans fula frisyr... Fast Saades tycker jag nog är lite bättre.
Så, en sammanfattning då: Timoteijs bidrag skulle klara sig bäst i den europeiska finalen. Balladerna överväger i år, men får starkt motstånd av Ola och Saade. Som slutsegrare står... hm... hm... Salem al Fakir?
Fredag igen!
Har haft en bra, men intensiv dag på jobbet. Det finns ALLTID eftersläntrare vad gäller prov, omprov o.s.v., som man måste ta itu med samtidigt som man har ordinarie lektion. Dert är ett trist stressmomnet, men det är ju rätt ofrånkomligt.
Jag vet inte hur många djuraffärer jag besökte idag på min desperata jakt efter hundmat. Både exet och jag har slut samtidigt, och "vår" affär skulle få in mat idag, men leverantören har skjutit på leveransen. Så vad göra? Låta hundarna leva på leverpastej tills på tisdag (då skulle de må!)? Knappast billigt med tanke på att de äter 3-4 liter mat om dagen. Eller köpa en annan sort? Risk för VÄLDIGT mjuka högar att plocka upp. Nä, Annika på hunddagis fick helt enkelt lämna tillbaka matsäcken från dagis, så vi klarar oss över helgen. Tur att det fanns mat kvar där i varje fall!
Tittade med ett halvt öga på Let's Dance. Skulle precis kolla upp resultatet på Aftonbladet när det är som vanligt: det står en massa trams om programmet, men inte vem som åkt ut! "Läsarna tycker Willy borde ha åkt ut". Jaha, men vem gjorde det då??? Det krävdes ett besök på TV4:s hemsida för besked. Skittidningar!
När jag ändå var inne på kvällstidningen, så såg jag en artikel om en man, som brutit foten och väntat i tre månader på operation. Hans ben ser fullkomligt vanskapt ut. Herregud, det måste ju ha börjat läka igen sådär snett! Kan man inte ens få operera sig när man brutit något, ja, vad krävs då? Hoppas jag inte står på näsan nu när det börjar bli halt när tö varvas med minusgrader!
Jag funderar på att skriva en insändare igen. Det var rätt länge sedan sist! Uppsalas säkert gnälligaste gubbe har varit framme på insändarsidan igen. Han brukar få gå obemärkt förbi, för folk bryr sig inte så mycket om hans gnäll, men nu är jag less på honom. Man når längre här i världen om man är positiv och säger bra saker i stället!
Nu är det dags att sova. Jag får återkomma i morgon, med en rykande färsk analys av finalisternas chanser i melodifestivalen! =)
Försökte köpa amfetamin
Nu har det ju töat i ett par dagar. Innan hade jag funderat på att tvätta bilen, men eftersom det varit minus, så har jag inte velat ha en sjö på garageuppfarten som snabbt skulle frysa till värsta isbanan. Men i och med töandet, så har jag upptäckt att jag inte alls behöver tvätta bilen längre. Det är bara att gasa på i alla gigantiska pölar på vägarna, så blir bilen tvättad - alldeles gratis! Fast man får inte vara så kräsen med resultatet...
I morse läste jag UNT lite mer noggrannare än vanligt, efetrsom jag var tvungen att stanna hemma från jobbet idag. Migränen var fruktansvärd och till råga på allt hade väl något virus satt sig på balanssinnet. I tidningen fanns i varje fall en artikel om att unga som har tv på rummet blir klart överviktiga, medan barn med dator på rummet inte alls visar sådana tendenser. Konstigt. Men i varje fall ett bra argument ifall mina ungdomar börjar tjata om en varsin tv!
På nästa sida kunde man läsa om kinesiska myndigheter. Där kan man visst säga vad som helst utan att bli stämd. Två kvinnor har för första gången blivit uttagna till att bli taikonauter (rymdfarare), men det var nödvändigt att de var gifta, för dessa är "fysisikt och mentalt mer mogna än ogifta"! Herregud, vad baserar de den kunskapen på? I Sverige hade det blivit ramaskri ifall någon vågat yttra dessa ord.
Ett par sidor senare står det om Storbritanniens Fritzl - en man som fått 9 barn med sina två döttrar. Myndigheterna har nu bett om ursäkt för att man inte ingripit tidigare (fast nu är ju kvinnorna vuxna, eftersom övergreppen pågått i 25 år). Undrar hur man skulle ta en sådan ursäkt. Jag menar, det är väl inga problem att yttra en ursäkt å någon annans vägnar? Det är ju ungefär som att be om ursäkt utan att mena det. Det måste ju vara rätt person som ber om ursäkt!
Nästan bilkrock idag!
Jag var till en ny läkare idag. Suck, vad jag avskyr att dra hela sjukdomshistorien om igen! Idag var det extra viktigt, för datorsystemet hade kraschat, så hon kunde inte läsa i min journal (som säkert går under öknamnet "Jeanettes bibel" vid det här laget, med tanke på hur tjock den måste vara!). Jag har hämtat ut en ny medicin och så har jag fått rådet att börja äta kraftiga doser B-vitamin (400 mg om dagen, men på apoteket säljs de bara i 15 mg-doser), vilket kan ha bra effekt på migrän. Efter att ha provat på allt och ingenting, så är jag så klart villig att prova även detta. Någon gång kanske jag har turen att träffa på en metod som hjälper mig! B-vitamin har heller inga bieffekter och är ofarligt. Det enda man märker av är att kisset blir knallgult. Men det tror jag att jag står ut med... =)
Innan jag åkte till läkaren, så funderade jag på det här med parkering/bilåkande/bussåkande. Vad blir egentligen billigast? Att åka buss hemifrån, två biljetter, är ju inte helt billigt plus att man måste ta tidsaspekten i betänkande. På orten där jag bor går ju inte bussarna stup i kvarten precis... Så, om jag nu tar bilen, blir det billigare att parkera utanför stadskärnan? Jag vet ett ställe där det är gratis att parkera, men då blir det väldigt långt att gå. Parkerar man LITE närmare, så är avgiften billigare än att parkera mitt i smeten, men då måste jag ju parkera längre tid, så det jämnar väl ut sig? Prisskillnaden är nämligen inte så stor. Så det slutade med att jag tog det bekvämaste alternativet och parkerade precis vid Kungsgatan, på en liten undanskymd parkering som nästan alltid är halvtom och där det kostar 25:- i timmen.
Idag upptäckte jag det, som jag borde ha märkt för länge sedan. I mitt stora akvarium har jag ju ett gäng fiskar som simmar, och störst av dem alla är min diskus, en plattfisk som glider fram likt ett slagskepp. Men den är borta! Med tanke på dess storlek, så kan den inte precis gömma sig bland grönsakerna på botten, så den måste vara ganska gestorben. Död, alltså. Kanske i samband med att kvicksilvret läckte ut. Den hade ju varit risig länge och jag tyckte synd om den, så den har det säkert mycket bättre nu. (Konstigt uttryck egentligen, för hur kan man ha det bättre, när man inte längre kan känna efter hur man har det?) När jag tänker efter, så var det ganska länge sedan jag såg den. Fy på mig, så lite jag bryr mig om firrarna!
Apropå telefonförsäljarjobbet, så har jag nu insett det larviga i att rata jopbbet pga timlönen. Grundlönen var visserligen bara 50:- i timmen, men sedan fick man betalt per vara man sålde och det skulle generera åtminstone 50:- till i timmen. Ännu mer ifall man är en duktig försäljare. Så av ren nyfikenhet så räknade jag ut vad jag tjänar som lärare. 137:- i timmen! Aldrig övertid eller OB-tillägg. Aldrig chans att jobba lite extra om man vill ha lite mer cash. Ja men, vi har ju sommarlov, det är ju en lyx. Eller? Nä, många inser inte att vi lärare inte har lika långa sommarlov som eleverna. Vi har minst ett par veckor mindre. Dessutom jobbar jag en del av sommaren med att göra nya prov etc, så mitt sommarlov blir inte längre än vanliga arbetares semester. Sedan har vi ett par lov till per år (fast höstlovet innebär alltid tre dagars arbete och bara två dagars ledighet för oss). Dessutom måste man ta med i beräkningen att lärare arbetar 45 timmar i veckan på en heltid. Vi har alltså lätt arbetat in den tiden redan. Så alla som tror att det är glassigt med alla lov, får se till att tänka om! Och att fem års univeritetsstudier i kombination med ett otroligt viktigt jobb, där man inte sällan kritiseras av föräldrar ifall det går dåligt för deras barn eller kritiseras av politiker etc för att eleverna inte presterar mer än de gör (vilket ju beror på kassa resurser från politikerna...) inte ger mer än 137:- i timmen tycker jag är hårresande. Vi lärare är flata som inte höjer rösten och protesterar!
Mina hundar är en meter höga - styck!
Igår skyndade jag iväg på min håltimme för att gå på anställningsintervju. Det visade sig inte vara vad jag trodde, så trots att jag erbjöds jobbet, så tackade jag nej. Det gällde att vara telefonförsäljare för Atlas Guld, stod det i annonsen. Jag har alltid tänkt att jag ALDRIG ska bli telefonförsäljare, men när det var ett guldsmedsföretag, så tänkte jag att med sådana prylar, så kanske det kunde vara lite intressant. Det visade sig att det bara var samma ägare som guldsmedsföretaget. Här gällde det att sälja strumpor, kalsonger, Omega 3 osv. Nä, det i kombination med lönen och antalet timmar de vill man ska jobba (mer än jag tänkt mig) samt att det mest var en massa finniga tonåringar som satt och jobbade, gjorde att jag kände mig helt "off" med mina 39 år och lärarexamen i handen... Jag får söka vidare efter något, men de jobb som verkar roliga annonseras ju aldrig ut. Jag kan tänka mig att jobba deltid i någon affär, till exempel.
Ben har pratat ut med sin syster och hon kommer stötta honom ekonomiskt mm framöver, så han kan slutföra sina projekt nere i Afrika. Samtidigt som jag är glad för honom, så känns det väldigt tråkigt, för det betyder att det tar ännu längre tid innan han kommer hem. Det har redan gått över 4 månader, hur ska jag orka 1-2 månader till??
Igår blev det som vanligt några mil i bilen, men denna gång fanns det en massa spännande ovanligheter att beskåda längs min färd i och runt Uppsala. Mitt på gamla E4:an genom Uppsala stod en skåpbil rejält uppkörd i snövallen bredvid vägen. Hur lyckas man med ett sådant konststycke mitt på värsta raksträckan? Nära Gnistarondellen lockades jag av två personer, som försökte åka skidor med hjälp av fallskärmar. Fast de heter säkert något annat, men i mina ögon var det fallskärmar. Det verkade inte gå så jättebra. Skärmarna kom upp i luften, men så värst mycket glid under skidorna såg jag inte till, där jag lyckades med bravaden att köra bil, svänga och fota samtidigt. (Men så är jag ju kvinna också, och har därmed en fantastisk simultankapacitet!)
Amber är verkligen en ståtlig dam nu, trots att hon inte är fullvuxen än. Johan och jag mätte båda vovvarna på eftermiddagen och med lite lockande godis, så de sträckte på sig, så visade det sig att Embla är 84 cm i mankhöjd och Amber hela 86 cm! Med huvudena är de alltså över en meter höga! Båda väger runt 60 kilo, men eftersom Amber ska bredda på sig det närmsta halvåret i varje fall, så kommer hon att bli en stor och tung dam. Men oavsett, så är de - och kommer förbli - mina knähundar. De är så hiskeligt gosiga jämt!
Gaskammare
Idag fick jag frisk luft så det räcker och blir över! I nästan två timmar fick Amber busa av sig med Bamse ute i snön. Han märkte dock att hon ska till att löpa snart (fast efter tidag kommer han inte att märka något sådant, för då ryker kulorna...) och försökte rida på henne några gånger. Men då fräste hon till som tusan. Annat är det om ett par veckor, då kommer hon att BE hantikarna bestiga henne...
Efter att ha chockat kroppen med så mycket nyttigt, så kunde jag unna mig att sitta stilla hemma resten av dagen. Fast inte för att dega (även om det hade varit lockande!) utan för att rätta förhör, sammanställa resultaten på de nationella proven, skriva omdömen osv. Har jobbat resten av dagen och det är tungt för huvudet. Men vad göra, när det är en typisk arbetstopp vid denna tidpunkt på året?
Sedan kom Jörgen över med både hund och son. Och genast försvann den trevliga atmosfären här hemma. Att Johan kom märktes inte, för han bosatte sig vid sin dator med en gång, men Embla intog soffan bara ett par meter ifrån mig och ligger och fiser så jag håller på att dö. Det är värsta gaskammaren här hemma! Det är vid sådana här tillfällen man verkligen saknar att det inte finns ventilation i huset. Kan ju inte precis ställa upp dörren och vädra heller...
En del människor passar på att bara andas genom munnen när det luktar illa. Och visst, det fungerar ju rätt bra och luktar inte så mycket då. Men jag har väldigt svårt att vilja dra ner stanken genom munnen, så den kan förpesta mina smaklökar. Nä, då plågar jag mig hellre genom att dra in allt genom näsan.
Trots att kvicksilvertermometern läckt ut sitt otrevliga innehåll i akvariet, så verkar det som att alla firrar klarade sig med blotta förskräckelsen. Nu för tiden är det ett himla svassande kring palettciklid-hannen. Jag har för många könsmogna honor i akvariet, som gärna vill pussa på honom... Sedan att de är syskon allihopa skiter de fullständigt i. Annat är det med den unga kvinna som vaknade mitt i natten och upptäckte att hennes pojkvän hade sex med sin syster hemma hos dem. Syskonen rikserar fängelse upp till ett år för incest. Fast för mig är det obegripligt att syskon vill ha sex med varandra över huvud taget. Den stackars kvinnan kan inte bara äcklas över det hela och gå vidare i sitt liv, för strax föder hon deras gemensamma barn. Stackarn! Här räcker det inte med att han varit otrogen...
Och apropå sådant, så är det intressant att leta sig in bakom fördomar och försöka se klart på saker och ting i stället för att utgå att saker och ting är på ett sätt som man inte tycker om. I många muslimska länder kan ju en man ha flera fruar till exempel. Och det kändes ju som ett förtryck, tyckte jag. Men när man får veta mer kring fenomenet och bland annat får veta att kvinnor inte bör ha sex så länge de ammar (och det kan de ju göra i några år!), så får man lite bättre förståelse för att män vill ha fler fruar. Samtidigt har jag fått veta att det inte är en helt lätt ekvation att ha fler fruar, för varje kvinna vill ha sitt eget hus, där hon och hennes familj kan bo. Sedan är det upp till mannen att åka runt till fruarna och bo ett tag på vardera stället, alternativt ha ett eget hus, dit fruarna turas om att komma. Det gäller att ha gott om pengar, alltså! Eller som i fallet med Bens pappa, som har en till fru. Det var för att hjälpa henne när hon blev änka. I Afrika har de ju inte samma sociala system som vi har här. Där går man under ifall man inte kan försörja sig. Så det som började som en negativ fördom har nu slutat som en mer positiv syn på företeelsen med flera fruar. Även om jag själv i grund och botten aldrig skulle kunna vara en av flera kvinnor!
Var är alla ungdomar i kväll???
Min vana trogen såg jag till att få en rejäl sovmorgon. Inte förrän klockan 13 masade jag mig upp, förvånad över att klockan faktiskt var så mycket.
Idag har jag haft en hund på besök hemma hos mig. Det är en man som vill lämna över sin hund till Hundar utan Hem, så jag skulle utvärdera den och se ifall det var en godkänd kandidat. Vi vill ju inte omplacera aggressiva eller farliga hundar! Hunden var helt OK, men inte helt väldresserad precis. Hon löpte också, vilket nästa hundbesök märkte. För efter utvärderingen, så åkte jag hem till Jessica, så hon fick skriva på adoptionspapper. Och gissa om hennes nyligen könsmogna hund märkte att jag luktade löp! Han var som klistrad på mina fötter (jag hade säkert trampat i lite blod här hemma), gnydde och ville para sig med mig... Inte ens godis dög när jag nu luktade så gott. Nåväl, när jag träffar honom i morgon måste jag se till att ha bytt byxor också.
Melodifestivalen fortsatte med Andra Chansen idag. Och var tusan var alla tonåringar i kväll, undrar jag!? De bra, rockigare låtarna röstades snabbt bort till förmån för Orsa spelmän etc. Helt klart pensionärernas afton vid telefonerna! Egentligen vet jag inte varför jag bryr mig, för Sverige lyckas oftast inte så bra i den europeiska finalen ändå. Vår musiksmak går liksom inte hem på Balkan och i Europas alla hörn.
Jobbar på som vanligt här hemma. Konstigt att vi lärare inte har OB-tillägg när en stor del av vårt arbete ligger på helger, kvällar och lov! En heltidstjänst är 35 timmar på skolan + 10 timmar hemma varje vecka. Dessa tio timmar ligger ju oftast på obekväm arbetstid. Men får man något extra för det? Nä, 5 år på universitetet och 12 år i yrket, så tjänar man inte ens 25.000:- i månaden. Man känner sig inte uppskattad i samhället när lång utbildning inte har lönat sig ekonomiskt.
Förbannade fjärris-krav!
Äntligen fredag! Trots att jag längtar mycket efter Ben, så går dagarna fasligt snabbt. Kanske för att de oftast är fullspäckade med aktiviteter…?
På väg hem från jobbet igår, så hade polisen flygande kontroll. Dessa brukar vara bra och strategiskt placerade, men denna kontroll var på en mindre bra plats. Strax efter en rondell i Sävja stod poliserna och radade upp bilarna. Det gjorde att eventuella rattfyllerister (för det var uppenbarligen sådana de letade efter) enkelt hann upptäcka dem i god tid för att dra ett extra varv i rondellen och svänga åt vilket annat håll som helst utom dit där polisen stod. Det hade behövt vara en redigt berusad bilist för att åka fast i en sådan kontroll!
För tredje gången i rad (kors i taket, peppar peppar och allt sådant…) så lyckades jag åka iväg till ridningen. Fast det var hoppning. Jag fick Goliath igen, stor, trygg och stabil. Men hur snälla hästarna ändå är, så kan det hända att man trillar av. Ett litet för stort skutt, för att hästen kommer lite fel in på hindret, så kan man flyga all världens väg, likt en trapetsartist. Vi hoppade en kort bana och turades om, så det blev bara att vi hoppade två gånger var, men det räckte helt klart för mig! Efter varje runda slog hjärtat som en stånghammare i bröstet, munnen var hemsökt av en sandstorm och paniken nästan lös ur ögonen på mig. Men jag tog mig över! Det vara bara Olivia som höll på att flyga över hästen när den plötsligt stannade vid hindret, men hon satt lyckligtvis kvar. Visst är det gott med tårta, som man måste bjuda på om man trillar av, men det gör oftast ont att ramla av, så det önskar jag ingen.
Det känns som att jag har helt klart mer kontroll och pli på muskelpaketen i stallet än på Amber. Igår rymde hon igen, trots att jag bommat för stället i häcken där det är en liten öppning. Hon skällde våldsamt (liksom Embla) ute på tomten när det gick förbi två kvinnor med hund och hoppade sedan över. När jag fått på mig stövlar och sprungit ut, så hade Amber redan sprungit runt till framsidan igen, men de två kvinnorna var faktiskt vettskrämda. Jag tycker det är himmelens pinsamt och vet inte hur jag ska få fason på Amber. Annika på dagiset klagar också på henne – hon drar som tusan i kopplet, skäller på allt och alla och har återigen börjat tugga i sig inventarierna på dagis. Nu ska hon få vara utan Embla i helgen, för hon blir inte lite kaxig när hon är ensam. Och så blir det drillning som gäller.
Igår snöade det igen. Som om vi inte fått tillräckligt… Har upptäckt att min registreringsskylt på bilen försetts med ett centimetertjockt pansar av is. Ganska snyggt, om jag får säga det själv. Fast jag tror inte farbror polisen blir glad av att inte kunna läsa av skyltarna…
Fredagen tillbringade jag hemma hos en kollega, där vi var tre stycken som samrättade nationella uppsatser. Oj, vilket jobb! Vi hann bara hälften och då satt vi från 8.45 till 15 med bara en kort lunch på plats. Vi måste hitta fler tider nästa vecka, då vi kan rätta resterande.
En från Hundar utan Hem ringde och undrade om jag akut kunde fixa fram ett jourhemskontrakt till en som snart skulle åka förbi Uppsala, på sin väg till ett jourhem i Knivsta. Det slutade med att Jörgen (min exmake) fick skriva ut det på sitt jobb och åka med det till mig, och sedan kunde jag åka och möta ”kuriren”. Det var återigen hunden jag placerade i måndags, gulleplutten Brody.
Å nu sitter jag här, med falukorv och godis i magen, bra musik i öronen och en längtan efter att få sätta på en ny dvd. Men eftersom Amber tuggat sönder fjärrkontrollen, så går det inte att välja språk och jag orkar inte anstränga mig och lyssna ordentligt, framför allt inte när filmen delvis utspelas i Spanien. Visst, jag har läst spanske i tre år på gymnasiet, men jag är totalt VÄRDELÖS på spanska! Kan knappt ett ord längre… Fast jag begriper verkligen inte varför det inte finns några funktioner till på själva dvd-spelaren. Även dekodrar och liknande kräver att man har en fungerande fjärrkontroll. Varför? Jag tycker det är helt orimligt att man ska bli helt strandsatt bara för att en sketen fjärris går sönder. Att köpa ny kostar dessutom skjortan. Det fick vi erfara för ett par år sedan, när vi tog med vår Boxer till Uddevalla, men glömde ta med fjärrkontrollen. Det kostade 700:- att köpa en ny, billig (!), eftersom det inte finns en endaste knapp på dekodern så man kan klicka fram kanalerna (varför inte???).
Är sjukskriven (förhoppningsvis...)
Klockan 9 startade ett mastodontpass, då jag och två av mina kollegor började rätta nationella prov. Det är vansinnigt så lång tid det tar! Trots att vi alla rätta majoriteten av läsförståelsen hemma, och bara en så där 4 frågor återstod, så tog det oss hela dagen. Oftast fick vi läsa svaren flera gånger för att komma fram till en bra bedömning. Men när allt var klart kände vi oss nöjda och vi var tämligen överens!
Anita och UC stannade kvar hos mig och rättade vidare medan jag åkte till farbror doktorn. Jag fick en 25%-ig sjukskrivning, men fågan är ifall Försäkringskassan behagar bry sig. Men jag kan inte annat än prova. Det går verkligen inte att arbeta 100%, jag får sådan ångest och oro bara jag tänker på att jag måste jobba mer, när jag ju känner att jag inte klarar av det. Ändå ska jag på anställningsintervju på fredag, som telefonförsäljare för en guldsmed. Jag måste ju överleva...
Morgon-illamående...
Annars är det fascinerande så oumbärlig man tror man är på jobbet. Hur ska eleverna klara sig när jag inte är där!? Vem ska nu lära dem alla livsvisdom och sprida essentiella kunskaper i svenska och engelska? Som om min frånvaro någon enstaka dag skulle göra någon skillnad i slutändan... Fast jag tycker verkligen att jag lär dem något nytt varje dag. Men å andra sidan lär de sig garanterat saker även dagar när jag inte är närvarande. Eller...? =)
Så idag har det verkligen inte hänt något spännande här hemma. Har sovit, vilat och sovit mera.
Fick en ren lyckoträff när jag zappade (för att ha en ursäkt att låta bli att fortsätta städa). Desperate housewives började precis - det hade jag glömt! Älskar verkligen den serien! Men jag blev allt rätt beviken. Hela avsnittet bestod av att olika personer funderade på hur deras liv skulle kunnat vara. Jag saknade de klockrena kommentarerna, dråpliga situationerna och de minnsvärda scenerna som brukar känneteckna serien.
Nu sitter jag här med en "grogg" av två treo citrus och försöker göra "viktiga" saker (återigen för att slippa städa). I morgon kommer två kollegor hit och ska rätta nationella prov med mig, så lite anständigt måste det ju se ut hemma. Fast jag är ju som jag är, så jag storstädar. Har dammsugit under hundsängarna, dammat bokhyllan i sonens rum och annat helt onödigt. Vi ska ju inte precis sitta i sonens rum och rätta... Som vanligt kör jag slut på mig på onödiga saker, så nu när köket, badrummet och vardagsrummet är kvar, så finns inte mycket ork kvar. Klassiskt...
Nej, jag tror bestämt att jag bara orkar spela lite på Facebook nu. Det blir man aldrig för trött för! Jag får väl kliva upp klockan 4 i morgon bitti och feja färdigt. Som vanligt, alltså. XD
Fullt ös, nästan medvetslös
Sällan har jag haft så stressat som idag. Uppe tidigare än vanligt för att hinna handla på ICA innan jobbet. Det var ju jag som skulle ha fikat på konferensen. Hade lektioner på förmiddagen, for sedan och hämtade hundarna och körde dem till sjukgymnasten på djursjukhuset. 
Lämnade hundarna hemma (det är 3 mil enkel resa hela tiden...) och körde snabbt ner till Stockholm. Vilket snöoväder det var! Bilen sladdade när man kom ut i modden, så det var riktigt läskigt några gånger. Väl framme i Bens lägenhet, så lämnade japanskorna över hans lägenhet till mig och därefter kom två killar, som var intresserade av att hyra. De tog lägenheten på stående fot och vi skrev kontrakt och jag gasade hemåt igen. Körde sonen och flickvännen till tåtet innan jag bestämde mig för att jag inte pallar med Mary Kay-mötet. Men då blev det kris hos Hundar utan Hem, så jag fick åka in till stan igen för att sköta kontraktsskrivning för en hund, som skulle byta jourhemsfamilj. Supergullig vovve, en amstaff-blandning som gav mig miljarder pussar. Hade man råd, tid, plats och armar så skulle jag adoptera 50 vovvar. De är så fantastiska, så goa och alltid glada! 
Nu sitter jag hemma, alldeles slut, med migrän, illamående, magont och yrsel. Vad annat kunde man förvänta sig...?
Det finns mycket som irriterar mig i trafiken och en sak är alla mitten-filare. Närmare Stockholm blir det trefiligt och en del bilister "parkerar" sig i mittenfilen, oavsett vilken hastighet de håller. Att ingen ligger i högerfilen spelar ingen roll, de blockerar ett helt körfält så vi som vill köra om bara har vänsterfilen att tillgå. Ytterst osmidigt! Polisen jagar gärna fortkörare och andra trafikövertädare, men mitten-bilisterna borde också få en åthutning om att de bör använda högerfilen i första hand.
Som den hemma-polis jag leker att jag är, så kan jag också yttra mig om cyklande barn i trafiken. Knappast någon vanlig syn så här i snöstormarnas tid, men ändå... Jag har för vana att aldrig stanna och släppa dem över gatan. Hemskt? Egoistiskt? Nä, jag värnar bara om de små krabaternas liv! För om de lär sig att "alla" bilister släpper förbi dem, fast de har väjningsplikt, så finns ju risken att de cyklar ut framför en bilist, som inte stannar. Bättre då att lära dem att de ska vänta tills det är bilfritt.
Nähäpp, nu ska jag fylla i ett grattiskort till mormor. Hon har namnsdag på onsdag och för ett par år sedan köpte jag ett kort med hennes namn på, som man ska skicka vid namnsdag. Men jag har alltid glömt det, tills nu. Sedan blir det nog en tidig kväll (om 22-tiden räknas som tidigt...), för det behöver jag nog om jag ska orka med morgondagen också. Goder natt, allesammans!
Tilbringat ett par timmar i häktet idag
Jag har funderat en hel del, som vanligt då... Jag har alltid en massa bra idéer som jag aldrig har tid att sätta i verket. Men en fundering, som för mig är rätt obegriplig är tv-licensen. Jag förstår helt och fullt att pengar behövs, precis som andra tv-bolag tar ut avgifter för sina kanaler. Men eftersom 99% av befolkningen äger en tv, så anser jag att tv-licensen skulle dras av skattepengarna, så skulle man slippa alla tv-pejlare och kampanjer, för att inte tala om all adminsistration när räkningar ska skickas ut till hela befolkningen. Nä, precis som att skattepengar går till barnomsorg, sjukvård, skolor etc som betydligt färre nyttjar, så borde det ju vara en smal sak att en del av skattepengen gick till Radiotjänst. Jag är övertygad om att det skulle bli billigare i slutändan för alla om man gjorde så!
Dessutom har jag funderat lite mer kring melodifestivalen och kommit till en insikt: artister som klär sig vidrigt ringer ingen och röstar på! Sibel, till exempel, hade inte en så pass dålig låt att hon skulle hamna bland de tre sista. Men hennes klädsel var ju helt sjuk! Precis som för ett par år sedan. Jag tror det var Jessica Andersson som uppträdde, i världens fulaste kläder, och hur gick det? Ingen kunde koncentrera sig på låten utan bara grubblade över vad det var människan satt på sig, så det blev fiasko där. Ett annat bevis för det är Let's Dance. En gång när Jessica Almenäs hade något rysligt konstigt skärp på sig, så mailade så många in, att de var tvungna att kommentera/försvara sig i direktsändningen. Människor bryr sig mer om att det ska vara snyggt och uppskattar inte konstigheter. Att de inte begriper det! =)
I kväll sover yngsta sonen hos sin pappa, så det är läge för en skräckfilm! Har hittat en i bokhyllan som jag köpt men ännu inte sett, och jag misstänker att ungdomarna som just nu sitter och spelar tv-spel inte är svåra att övertala till att titta på den. Bara det inte blir för sent, för i morgon har jag sjukt späckade dagen: lektioner, djursjukhuset, Stockholm för kontraktsskrivning, Mary Kay-möte och egentligen också klassrese-möte, men det har jag fått bolla över till exmaken eftersom jag inte kan vara på två ställen samtidigt. Gissa om jag kommer vara slut i morgon kväll!
Ozzy i melodifestivalen!?
Låtarna då? Tja, punken går fet-bort. Py Bäckmans look fick mig att associera till John Lennon medan sonen tyckte det var en slående likhet med Ozzy Osbourne. Skit var låten i varje fall. Lovestoned trodde jag gott om, men deras låt var totalt intetsägande. Inget medryckande alls och inget man kom ihåg tre sekunder efter avslut. Sedan tror jag Peter Jöback går vidare på sitt namn, trots att jag inte tyckte hans låt var så speciell.
Efter en redig sovmorgon, så masade jag mig iväg till köpcentrumet och fick köpt mina anti-plack-tabletter. På statoil köpte jag ett par tvättsvampar till bilen också, för nu börjar det bli stört omöjligt att se vilken färg den har. Sidospeglarna är helt gråa också, så jag har svårt med sikten. Hemma fick jag rättat en del arbeten, som jag legat efter länge med.
Upptäckte att min kampfisk kastat in handduken och låg på botten av akvariet. Eftersom de snabbväxande växterna nästan tagit över i akvariet och pumparna verkade ha slammat igen, så bestämde jag mig för att göra en uppfräschning. När jag skulle ta tempen på det nya vattnet, så upptäckte jag att termometern gått sönder. Med andra ord har det läckt kvicksilver i akvariet. Great. Snart börjar väl fiskarna utveckla dubbla huvuden och tre ögon...
Precis när min förkylning var på tillbakagående, så har det slagit om igen och jag nyser en massa och behöver börja använda nässpray igen. Suck. Kanske att man ska prova en sådan där ingefärkur trots allt? Nja, det vågar jag nog inte. Det luktar ju riktigt illa i varje fall, så jag behöver nog bli sjukare än så här för att jag ska ta tjuren vid hornen och dricka ett glas med pressad ingefära!
Knark över disk?
Tog en långpromenad med vovvarna, Andreas, Johanna, Peter, Madde och bebis Meja i barnvagn. Hu, vilket äventyr! Amber var mer vild än tam och hade svårt att veta vad hon skulle fokusera på. Att Embla gick bakom henne? Att matte gick framför? Att det låg hundskit i snön? Åtskilliga gånger hoppade hon upp på min rygg, men trots de extra 57 kilona på ryggen så lyckades jag hålla balansen. Enda gången det gick ganska illa var när vi hade släppt dem lösa och de ruschade emot mig, helt förblindade av varandras lek, så båda smällde i mitt ena ben/knä. Har ont i knät i kväll!
Igår kom jag iväg på ridningen. Kämpade på, men trots dubbla treo innan,så fick jag rätt rejält ont i huvudet mot slutet av passet. Det var ett intensivt pass med galopp och trav mest hela tiden, så det kanske inte är så konstigt.
Tidigare på dagen hade jag skjutsat Johan till Fyrishov. När jag kom hem kikade jag in i vardagsrummet och blev glad, eftersom tv-fjärrisen låg orörd. "Dukitg vovve" sade jag, men fick snart äta upp mina ord. För i mitt sovrum låg fjärrkontrollen till dvd:n, så där lagom tuggad. Men jag tror den går att använda i varje fall. Efter ridningen, med alla fjärkontroller och pennor etc undangömda, så skulle det väl vara bra? Nä, så fort jag kom in skämdes Amber, så jag förstod att något var fel. Mycket riktigt, Amber hade hoppat upp i min säng och hämtat min alldeles nya, olästa Liza Marklund-bok och tuggat i sig både pärmar och blad. AAARRRRGGHHHH! Nåja, den är fortfarande läsbar, även om man får hålla i sidorna och pärmarna, så det kunde ju varit värre...
Varför, VARFÖR försvinner gamla hederliga apoteket? Blir det som med posten, som numer är väck? Här i Storvreta har apoteket fått nya fina lokaler, men den gröna skylten är nu utbytt mot Kronans Droghandel. What!? Nu har väl anglifieringen gått för långt ändå! Droghandel för mig som svensklärare är något helt annat än vad apoteket är! Och att basunera ut det så där öppet! Visst, poliserna är sällan i byn, men ändå... Undrar om jag ska gå dit och driva med dem. "Hej, jag skulle vilja ha 5 gram amfetamin, tack".
Dagens tänkvärda citat: "Oroa dig inte för vad folk tänker om dig för det gör de ändå så sällan".
OS-bloggande
Zappade vidare. Damers skridkor, ni vet där man åker fort. På startlinjen förkunnar kommentatorn att det är 27 varv. Åh nej, ska jag orka titta när de glider runt halvböjda i 27 varv? Precis när jag tänkte byta kanal insåg jag att det här var något jag aldrig sett förr. För det första var det kort bana, vilket är mer spännande, men ändå inget nytt. Men sedan visade det sig vara stafett! Och himla kul såg det ut, när de efter varje varv bytte till en annan skridskoåkare. Vilket gytter av tävlande när det plötsligt blev 8 på skridskobanan, varav 4 knuffade till sina kamrater det hårdaste de kunde. Att de inte krockade! Ja, det var faktiskt med spänning som jag såg klart på loppet, som visade sig vara final. Då blev det funderingar och plötsligt diskades segrarna, varpå deras tränare blev vansinnigt arg på domaren. Vilken dramatik till middagen! Jag som hade förberett mig på värsta tråkiga middagssällskapet blev plötsligt helt inne i kampen om guldet. Det är roligt när det blir överraskande positivt på tv:n!
Lagom tills sitsa tuggen var svald och Kina jublande fick slutsegern, så kom nästa sport: damernas final i freestyle (slalomskidor på, ner för en kulle, upp för en gigantiskt avsats, snurra, volta och landa på fötterna igen). Och precis som i förra programmet, så blev jag engagerad här också, men inte pga deltagarna eller den fräcka sporten. Nä, i stället var det kommentatorerna som fick mig att reagera - negatibt. En man var kommentator och som sin bisittare hade han en kvinna, som uppenbarligen var väl insatt i sporten (säkert själv tävlande). Hon kom med bra kommentarer kring hoppen, men mannen pratade precis som om hon inte satt där. Oavsett vad hon sade, så lyssnade han inte på henne utan körde sitt eget race och fyllde inte på med vad hon sagt. Herregud, hade han suttit i mitt klassrum och haft muntliga nationella prov i svenska, så hade han inte fått godkänt! Kvinnan var ganska tyst, vilket var synd eftersom hon kunde mest, men samtidigt förstår jag henne. Snacka om att tala inför döva öron!
Lite kul blev det i varje fall när namnlistan dök upp. Återigen får man se hur ord kan te sig annorlunda på olika språk. En amerikanska fanns nämligen med i toppstriden och hon hette något så tjusigt som Schnoor i efternamn. Hoppas hon inte emigrerar till Sverige...
Till sist var det inget spännande på kanalen, bara gammal hockey med resultat jag redan visste, så jag zappade över till nästa svt-kanal. Vafalls!? Samma skit där! Hur kan svt vara så dumma att de sänder exakt samma på båda kanalerna? Det är inte första gången detta OS som de gör så heller, och jag bergriper verkligen inte varför. De kan ju sända en massa annat spännande i ena kanalen i stället!
Trots att det varit ett rätt bra OS för oss svenskar, så har jag ändå inte sett mycket. Har inte ro i kroppen att sitta längre stunder, men har ofta haft tv:n på i bakgrunden och kunnat titta ifall det visar sig gå bra för några svenskar. Jag har dock märkt att kommentatorerna i studion åtskilliga gånger pratat om att "Förlåt att vi fokuserar på svenskan nu", "Vi ska inte ha för höga förväntningar, men XX KAN komma att placera sig bra" osv. De vill väl inte hängas ut i tidningarna för att favorisera eller starta prestationsångest. Känner jag media rätt, blir det ändå något de gjort fel. Så är det, syns man så kritiseras man. Nästan alltid. Den svenska avundsjukan?
Kär i bil?
Förmiddagen började med en timmes massage. Kändes lite extra i ryggen så här efter att ha skottat tonvis med snö. Alltid lika skönt med massage, även om det är en dyr lyx!
Direkt efter det for jag ner på sta'n för att träffa tjejerna från måndags-gruppen. Fast det var onsdag! Glömde vantarna hemma, så jag parkerade i ett snordyrt P-garage i centrum. Vi blev 5 stycken och vi tog en långlunch tillsammans på någon salladsbar. 5 olika ingredienser fick man välja och jag tittade på alla burkar med än det ena, än det andra. "Hm, jag väljer kyckling och sockerärter... Öh, sedan tar jag ananas. Öh, öh, öh, sedan tycker jag inte om mer..." Mannen bakom disken tyckte nog jag var knäpp. Till detta ett glas nypressad apelsinjuice till det facila priset 29:-. Som hittat! Efter den trevliga lunchen skulle jag köra ut ur P-garaget, men fipplade med knapparna och plötsligt avbröts bearbetningen. "Ogiltig biljett" stod det. Jag stoppade in kortet gång på gång, men fick samma svar. Och den gula bommen riktigt hånlog mot mig där jag stod och inte lyckades komma ut ur garaget. Ringde Nordea och visst hade pengar redan dragits (135:-, billigt och bra - not!). Till slut fick jag tag på en anställd som kunde släppa ut mig. Usch, en ny företeelse - fast i garage. Nästa gång parkerar jag på gatan!
Läste på Aftonbladet att ett japanskt flygbolag ska införa toaletter för kvinnor enbart. Att inte fler tar efter! Sist jag flög råkade jag kliva in på toan efter halva färden i strumplästen bara för att upptäcka att någon, eller några, män har roat sig med att stå och kissa utan att vara några vidare prickskyttar. Nä, fram för kvinno-toaletter, eller åtminstone toaletter där man MÅSTE sitta ner. Kanske extremt lågt i tak, så man typ får backa hukande in? =)
Efter att ha pratat med Ben igår kväll så står det tämligen klart det jag fasat. Han lär bli kvar ännu längre innan han kommer tillbaka till Sverige! Jag har full förståelse för att han behöver bli färdig innan han kan åka hem, men jag saknar honom ju så mycket. Aldrig förr i hela mitt liv (faktiskt!) har jag behövt vara ensam så här länge. Jörgen och jag var ju tillsammans sedan jag var 16, jag flyttade direkt ihop med honom efter studenten och sedan har han bara varit borta typ en vecka i stöten på någon konferensresa. Visst klarar jag mig utan problem, jag är ju en stor flicka, men som det stod i en kontaktannons nyligen: man lider ju av hudsvält. Jag skulle aldrig kunna vara singel en längre tid. Det är inte min grej bara. Men nu blir jag ofrivilligt singel säkert ytterligare en månad och det är lite jobbigt. Eller mycket jobbigt, faktiskt.
Min mus lever sitt eget liv nu för tiden!
Dagen tillbringade jag med att storstäda lägenheten. Eller "kvarten" som syrran skulle ha sagt, men för mig är "kvart" samma sak som en "knarkarkvart", och en sådan vill inte jag bo i i varje fall! Det är otroligt så mycket damm som kan alstras under bara en veckas tid. Varifrån kommer allt egentligen? Definitivt inte utifrån, eftersom det är ett fjorton meter högt snölager överallt. Ute i naturen, så kan man "anställa" ett gäng får för att hålla reda på ens gräsmatta modell större. Om det ändå fanns ett litet husdjur som livnärde sig på dammråttor! Vilken försäljningssuccé det skulle vara!
På eftermiddagen kom f.d. svågern Peter med sin familj hit till Storvreta. Jag höll dem sällskap hos exet, eftersom han inte skulle komma förrän på kvällskvisten. Fick gosa en del med bebisen Meja, snart 11 månader. Åh, så länge sedan man hade en sådan liten! (Drygt 13 år sedan för att vara exakt). Fast helt rätt är det ju inte, eftersom jag bara lyckats klämma ut två pojkar och inga flickor. Passade också på att gosa med vår katt, som jag lämnade kvar vid skilsmässan. Gos, gos, gos, oj - kli, kli, kli. Glömde att jag är lite känslig mot katter, så plötsligt kliade ena ögat alldeles förfärligt och jag var tvungen att tvätta ur det ordentligt och förpassa katten till minst en halvmeter ifrån mig.
Har gosat en hel del med vovvarna också, men då slipper jag kliande ögon i varje fall. Då blir jag bara trampad på fötterna av 57-kiloshundar och det är ju inte så skoj det heller... Amber fick sig en utskällning idag igen, efetrsom hon rymde idag igen. Jag vet inte vad det var som lockade henne över denna gång, men hundarna hade skällt innan. Däremot när jag kom ut, så var Amber ensam kvar på gångvägen, så det är ännu höljt i dunkel vad som lockade henne till språnget. Hon insåg dock att hon var tvungen att komma hem, så hon sprang snabbt runt husen (jag bor i kedjehus, andra från kanten) och kom in på garageuppfarten. Damen hittar hem! ;-) Nu sitter värsta gipsskivan för stället där hon rymt, så nu kanske hon stannar hemma...
Fy hundan, vilken dag!
Om gårdagen började bra, så är det knappast vad denna dag gjorde… Släppte ut hundarna på tomten som vanligt på morgonen. De börjar ganska snart att skälla som så ofta annars (så fort någon går på gångvägen skäller framför allt Amber, och är det dessutom en hund, så blir det rejält!). Jag står i bara t-shirt och ropar på hundarna att de ska komma in, men plötsligt hör jag hur mannen med hunden på gångvägen ropar att hunden är över. Amber har alltså valt att hoppa över staketet… Till min enorma tur, så var det en snäll gubbe med en snäll och glad hund plus att det var en rejäl snövall mot bilvägen. Vad göra? Rufsig i håret hoppade jag i ett par termobyxor modell små (eller så är det jag som är modell extra stor…), drog på mig jackan, men var tvungen att knäppa, eftersom byxorna krympt rejält, så det inte går att knäppa dem och rumlade ut i snön på tomten. "Herregud, jag är inte ens sminkad och håret står på ända" var det viktigaste i min hjärna just då.
Lite kul i sammanhanget var ändå att när mannen sade sin hunds namn, så märkte jag att det var en hund som Amber gått valpkurs med. Det var ett så ovanligt namn, så det går inte att ta fel på... Det är en jakthund, som heter Pang.
Sedan har det fortsatt i samma stuk hela dagen: Amber har skällt ut kunder och andra hundar när hon satt utanför ICA medan jag handlade lite, båda vovvarna roade sig med att dra ner grannens nyskottade snövall på hennes garageuppfart igen, armbågen värker som s***n efter all snöskottning (och snart ligger väl alla kotor på sniskan i ryggen också...), fritösen roade sig med att som en vulkan pumpa ut oljan över hela diskbänken när jag sänkte ner potatisklyftorna... Missade RK-mötet på kvällen också, som pricken över i. Nä, det är bara att ta nya tag i morgon!
Det är rätt intressant att tidningarna skriver om samma saker varje år. Som med Melodifestivalen, till exempel. "Skräll" sade de om Timotejs vinnande bidrag. Varför är det en skräll? Bara för att gruppen är okänd? Något annat kan det ju inte vara! Och då är det ju patetiskt att det heter Melodifestivalen. Då borde det heta Artistfestivalen. För Timotejs bidrag hade allt som många finalister tidigare: snärtig refräng, fioler och annat. Sådant går hem hos den europeiska publiken! Sedan kommer den klassiska, årliga huvudrubriken: Låtstöld! Visst har väl någon artist eller grupp misstänkts för det VARJE år? Och allt har sedermera runnit ut i glömskans sand. Så lär det bli i år igen.
Likaså så hör det till att man ska klaga på SJ och SL när det är snökaos. Och snöröjningen. Herregud, vårt land har täckts med en halv till en hel meter snö, när man plogar undan från gator etc, så blir det betydligt mer snö på andra ställen. Självklart flyter inte trafik mm på som vanligt då! Man kan ju inte trolla bort all snö. Nä, jag tycker vi svenskar i mångt och mycket är förbannat bortskämda. Så fort något inte fungerar som vanligt, så ska det gnällas. Men flytta till ett varmare land då, ifall snön bara är till besvär! Eller acceptera och se till att börja åka till jobbet klart tidigare. Snön har nackdelar, men se också fördelarna. Det finns så mycket roligt man kan göra i snön, som att åka skidor, ha snöbollskrig med ungarna, hoppa från hustaket eller bara skratta sig fördärvad över ens hund som hellre skuttar i snö upp till magen än går på den plogade trottoaren. Njut av stunden! Ta med dig dina barn ut, även om de är tonåringar, och busa i snön en stund.
Det var bevisligen bättre förr!
Johan och jag slutförde vårt uppdrag med att skotta bort snön från taket. Det hade kommit minst två decimeter till i natt, så det var liksom till att börja om från början igen... När vi var färdiga hade vi ett snöberg nedanför och vi hoppade glatt ner från taket rätt ner i drivan. Så kul! Johan hoppade först och därefter vågade jag. Men jag väger ju "lite" mer än spinkisen, så jag sjönk ner till grenen och kunde knappt ta mig upp igen, till Johans skadeglädje. Han tyckte det var så kul, så han hoppade flera gånger och gick ut senare på kvällen och hoppade igen - med shorts. Nåja, det är bara han som lider, tyckte jag och lät honom göra det.
Kvar är garageuppfarten. Det är omöjligt att komma ut med bilen. Dels har plogbilen kört, dels har det snöat ymnigt, så det är väl en halvmeter snö över hela uppfarten. Jag kan inte ens se staketet som går runt tomten! Men det får bli morgondagens projekt. Tur att jag är ledig! Nu behöver jag bara ha skottat fram bilen till 18-tiden, då jag ska till Röda Korset.
Annars började dagen rätt bra. Hundarna lät mig sova till 9 och efter att jag gett dem mat och kissat av dem, så tänkte jag somna om. Men vad svårt det var! Herregud, tänkte jag, jag kan ju inte gå upp klockan 9 en ledig dag! Så efter att ha tvingat mig en stund, så lyckades jag äntligen somna om. Klockan 12 masade jag mig upp i stället. Det var en bättre tid! ;-) Åt frukost framför "Dirty Dancing" och kom i bra stämning inför dagen.
Idag är det den 21:a och därmed Bens födelsedag. Hade varit roligt att fira honom här hemma, men nu får det bli över en knagglig telefonlinje i stället.
Jag på höghöjdsträning! =)
Liksom de främsta elitidrottarna, så bestämde jag mig idag för att utöva lite höghöjdsträning. Till skillnad från de profesionella, så bestod min träning i att skotta snö från taket. Nästan en halvmeter (på vissa ställen) har samlats på taket till carporten och förrådet denna vinter och eftersom mer snö är att vänta, så slängde jag upp sonen och mig på taket och vi gick loss på snön med en varsin skyffel, min "stulen" från exmaken, som inte var hemma för tillfället. När en tredjedel av snön var borta,s å orkade vi inte mer, utan gick ner och fortsatte lata oss tills i morgon, när förhoppningsvis nya krafter ingjutits i våra stackars kroppar.
Igår var jag förbi den lokala kiosken fär att köpa ytterligare ett telefonkort. En handskriven lapp på dörren till kiosken förkunnade att någon förra helgen vann en miljon kronor i Storvreta. Åh, tänk om det var jag! Nä, det var det så klart inte, för jag tippade ju inte ens, men så skönt det hade varit med lite extra kulor på banken! Inte att jag missunnar vinnaren sin pott, men tänk om jag kunde vinna lite idag? För givetvis gjorde jag som så många andra, som ser sådanan här lappar, och tippade några rader i hopp om lyckan. Som om blixten slår ner två gånger på samma plats...
Ser med glädje fram emot den kommande veckan och att hinna ikapp här hemma. Eftersom plånboken är extremt platt, så kan jag tyvärr inte inhandla kakel etc och fixa i ordning sådana saker, men jag kan röja och se till så att allt är tipp-topp tills skolan börjar vecka 9. Och förhoppningsvis också hinna rätta allt jag ligger efter med (det är inte så mycket, faktiskt). Men i kväll ska jag slappa och titta på Melodifestivalen. Förra gången gissade jag rätt på vilka som går vidare, så jag gör en gissning denna gång också: Darin går till finalen. Alcazar går till andra chansen (folks bögskräck gör att de inte får så måga röster, hur bra låten än är). Sedan blir det svårare... Man kan visst tjuvlyssna på bidragen, så jag ska göra det innan jag gissar vidare. Vänta... Näe, jag blev inte klokare efter det. Det blir skitsvårt att gissa på utgången av kvällens bidrag!
